Frågor och svar om nyckeltal i Kolada

Färgerna rött, gult och grönt visar hur ett resultat ligger till jämfört med andra.

För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner och regioner efter sina resultat:

• De kommuner och regioner med mest fördelaktiga resultat får grön färg.
• De kommuner och regioner med minst fördelaktiga resultat får röd färg.
• De kommuner och regioner som befinner sig i mitten får gul färg.

Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg. De nyckeltal där det är svårt att säga vilken riktning som är fördelaktig respektive mindre fördelaktig har inte färgsatts, till exempel antal invånare.

Du kan hitta publiceringsdatumet i nyckeltalsbeskrivningen.

• När du har ditt nyckeltal på skärmen för du pekaren över nyckeltalsnamnet, då visas en nyckeltalsbeskrivning. Här ser du vad nyckeltalet avser och källan.
• I rutan finns också information om nästa publiceringsdatum; vilket år nästa publicering avser och vilken vecka det publiceras.

Vissa nyckeltal har en preliminär och definitiv publicering.

Om vi räknar samman alla kostnader för en verksamhet, utan att göra avdrag för några intäkter, får vi det som kallas bruttokostnad. Bruttokostnaden visar vi sällan i Kolada, eftersom det oftast är relevant att dra av några typer av intäkter.

De två vanligaste sätten att visa kostnader för olika verksamheter i Kolada är Nettokostnad respektive Kostnad. Nettokostnad = Bruttokostnad minus externa intäkter och interna intäkter.

I Nettokostnad drar vi av alla intäkter från bruttokostnaden – både externa och interna intäkter. Nettokostnaden visar alltså verksamhetens kostnad efter avdrag för bland annat riktade statsbidrag och användaravgifter, och speglar därför hur stor finansiering verksamheten behöver genom skatt och generella statsbidrag.

Kostnad = Bruttokostnad minus interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och regioner.

I Kostnaden drar vi av interna intäkter, det vill säga intäkter som verksamheten får från andra delar av kommunen eller regionen. Vi drar också av intäkter från försäljning till andra kommuner och regioner. Kostnaden visar alltså hur mycket det kostar att tillhandahålla en verksamhet, oavsett om det sköts i offentlig regi eller köps av andra utförare.

Till skillnad från nettokostnad tar vi inte hänsyn till hur stor del som finansieras genom skatt och generella statsbidrag, eller genom användaravgifter och riktade statsbidrag. Interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner vill vi däremot dra av, eftersom det är intäkter för sådant som ligger utanför verksamhetens åtagande. Kostnad kallas också hos SCB för just Kostnaden för åtagandet.

I Kolada beskriver vi vilket kostnadsbegrepp som används i respektive nyckeltals definitionstext. Majoriteten av kostnadsnyckeltalen i Kolada baseras på Räkenskapssammandraget som alla kommuner lämnar in till SCB årligen.

Mer information om olika kostnadsbegrepp (PDF)

Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden.

• Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, på grund av hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet.
• Resultat under 0 indikerar ett lägre kostnadsläge jämfört med vad som är förväntat enligt strukturen.

Avvikelsen mellan nettokostnad och referenskostnad kan uttryckas i procent eller i miljoner kronor.

Från och med 2019 beräknas nettokostnadsavvikelse på ett nytt sätt på grund av förändringar i kostnadsutjämningen, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år.

Referenskostnaden är den strukturellt förväntade kostnaden för olika verksamheter.

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet väntas ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.

I kostnadsutjämningen har varje verksamhetsområde en standardkostnad som ska korrigera för strukturella skillnader. Standardkostnaden för äldreomsorg baseras till exempel till stor del på antalet äldre i befolkningen och standardkostnaden för grundskola på antalet individer i skolåldern. Därutöver görs justeringar för skillnader med avseende på till exempel lönekostnader, gles bebyggelse och befolkningsförändringar.

Referenskostnaden bygger på det faktiska utfallet det aktuella året, till skillnad från standardkostnaden, som baseras på preliminära uppgifter. I nyckeltalsbeskrivningen hittar du vilka faktorer som ingår i referenskostnaden för det specifika verksamhetsområdet.

Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad.

Årtalet visar det sista året med tillgänglig statistik. Nyckeltalet är avslutat i Kolada.

I Kolada är det möjligt att jämföra din kommuns eller regions resultat med två olika medelvärden - ovägt medel och riket.

Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner eller regioner – hur det ser ut i en genomsnittlig kommun eller region.

Det beräknas genom att vi summerar alla kommuners eller regioners värde och dividerar med 290 respektive 21. Om någon eller några kommuner eller regioner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden.
Exempel: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun.

Ett medelvärde för riket beräknas annorlunda. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare, patient, elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. I riksmedelvärdet väger varje kommun eller region olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter och så vidare.

Exempel: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige.

Vi publicerar uppgifter om riket sedan 2015. Där det är möjligt kompletterar vi med uppgifter om riket bakåt i tiden.

• Liknande kommuner och regioner är en jämförelsegrupp med 7 kommuner eller regioner som strukturellt liknar den kommun eller den region som är i fokus.
• Liknande kommuner som jämförelsegrupp finns på kommunal nivå för olika områden, till exempel grundskola och äldreomsorg.
• Liknande kommuner och liknande regioner beräknas varje år, baserat på data för det angivna året. Detta gör att det kan vara delvis andra kommuner eller regioner som är mest lika i år jämfört med förra året.

Syftet med gruppen liknande kommuner och regioner är att få fram en grupp av kommuner och regioner som är mest lik den egna i det valda avseendet.

Hemkommun:

• Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades.

Lägeskommun:

• Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunala eller fristående skolor, och oavsett var eleverna är folkbokförda.

Produktivitet och effektivitet handlar om relationen mellan förbrukade resurser (till exempel material eller arbetad tid) och det värde verksamheten skapar.

• Produktivitet är prestationer per resurs, till exempel omvårdnadsinsats per krona.
• Med effektivitet avses istället resultat per resurs, till exempel av eleverna uppnådda kunskaper och värden per krona.

Skillnaden mellan produktivitet och effektivitet handlar därmed om vilket värde vi fokuserar på.

Om vi undersöker relationen mellan volymer (ett antal prestationer till exempel hemtjänstinsatser) och resurser så handlar det om produktivitet. Men om vi istället undersöker relationen mellan resurser och resultat som är i linje med uppsatta mål för verksamheten (till exempel graden av värdigt liv för de äldre) så menar vi effektivitet.

RKA samlar in statistik för en del områden, ofta tillsammans med SKR. De insamlingar som RKA samlar in är KKiK, anläggningsankäten, detaljplanområdet, HME, kommunal arbetsmarknadsstatistik (KAS), gatustatistik och våld i nära relation.

Vissa nyckeltal i Kolada kommer från urvalsundersökningar eller totalundersökningar där en delmängd svarat. Det är viktigt att vara medveten om att den här typen av undersökningar har sina begränsningar och risker som påverkar tolkningen av resultaten.

Om osäkra data, Kolada