Prisindex för kommunal verksamhet, PKV

Prisindex kommunal verksamhet, eller PKV, är ett mått på prisutvecklingen i sammantaget i kommunerna och används för att räkna om kostnadsutvecklingen i löpande priser till fasta priser.

PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris.

Indexet tas fram av SKR fem gånger per år och publiceras på skr.se, i cirkulären om ”Aktuell ekonomi” och i modellen för skatter och bidrag. De samhällsekonomiska antaganden som ligger till grund för beräkningarna redovisas i cirkulären om ”Aktuell ekonomi”, Ekonomirapporten samt i MakroNytt.

PKV har publicerats sedan 2010.

PKV fångar prisutvecklingen mellan två år sammantaget i kommunerna – alla verksamheter och alla kommuner summerat. Prisutvecklingen avser hela året, inte enskilda månader eller kvartal även om denna typ av ”kortare” utfall kan användas som indikatorer för helåret. PKV är uppdelat i arbetskraftskostnader och i övrig förbrukning. Dessa viktas ihop utifrån hur kostnaderna fördelar sig mellan olika kostnadsslag i kommunernas samlade räkenskaper, RS.

Andelen arbetskraftskostnader i PKV är omkring 70 procent. Arbetskraftskostnaderna består i sin tur av lönekostnader samt sociala avgifter enligt lag och avtal (PO-pålägg). Sedan 2010 har den årliga ökningen av arbetskraftskostnaderna varierat mellan 2 och 4 procent. Övrig förbrukning är således det som inte är direkta personalkostnader. Den årliga ökningen av övrig förbrukning har varierat mellan 0,7 och 2,9 procent.

Den höga inflationen som slog till 2022 har gjort att PKV blivit högre än vanligt. Effekten är dels direkt, genom högre priser på olika insatsvaror samt räntor, och dels indirekt genom högre kostnader för tjänstepensioner. Även lönerna verkar har påverkats. Kostnaderna för tjänstepensionerna ökade även 2023 som en konsekvens av införandet av ett nytt tjänstepensionsavtal. Det nya avtalet innebär en högre kostnadsnivå för tjänstepensionerna från 2023, medan inflationens effekt på tjänstepensionerna är övergå-ende (givet att inflationen sjunker tillbaka).

Exempel: Diagram utveckling av PKV 2010-2027

Utfall för PKV åren 2010-2022 och prognos för åren 2023-2027. Det kraftiga fallet 2025 beror på minskade kostnader för tjänstepensioner

Prisutvecklingen skiljer sig mellan olika kostnadsslag kommunerna emel-lan. Prisutvecklingen blir därmed olika i olika verksamheter, dels beroende på sammansättningen av kostnadsslagen, dels beroende på att samma kostnadsslag, som t.ex. löner, kan förändras olika mycket i olika verksamheter.

Prisutvecklingen är således inte densamma i förskolan som i kollektivtrafiken, och inte densamma i kommun A som i kommun B. Alla kommuner och verksamheter har heller inte samma PO-pålägg i och med att pensions-avsättningarna ser olika ut i olika inkomstnivåer, vilket gör att förändringen av PO-påläggen inte heller är desamma i alla verksamheter och kommuner. Inflationen kanske ser likartad ut i olika delar av landet, men ”varukorgen” skiljer sig åt mellan olika verksamheter och olika kommuner vilket gör att den faktiska prisökningen också kan skilja sig åt.

Kommunerna kan även möta olika prisökningar genom sitt upphandlingsarbete och genom konkurrensen bland leverantörer på den lokala marknaden. Hur bra PKV kan spegla prisutvecklingen i din kommun eller i din verksamhet går således inte att svara på generellt, utan är något som måste övervägas i varje enskilt fall.

Prognosen av PKV görs utifrån SKR:s samhällsekonomiska bedömningar som publiceras samtidigt som PKV. En mer grundlig omarbetning av den samhällsekonomiska bedömningen gör två gånger per år, det är dessa som också presenteras i SKR:s Ekonomirapporten.

I prognosen av PKV används indikatorer från den samhällsekonomiska bedömningen för att prognosticera utvecklingen av de variabler som PKV mäter. Indikatorerna är valda för att de historiskt samvarierar med de vari-abler som utgör PKV. Den samhällsekonomiska bedömningen är också en viktig del av prognosen för utvecklingen av pensionskostnaderna.

Prognosen av PKV bygger också på en prognos av kostnadsutvecklingen i verksamheterna i kommunsektorn. Genom denna prognos får prisutveckl-ingen, genom de olika kostnadsslagen, sin viktning i beräkningen. Hur mycket arbetskraftskostnaderna bidrar till PKV beror således på hur stor andel dessa utgör av de totala kostnaderna, och det i sin tur beror på hur det ser ut i de olika verksamheterna, som har olika arbetskraftskostnadsandelar, utvecklas. Förändringar av volymen i olika verksamheter innebär således en viktiningseffekt i PKV. Denna effekt har generellt liten betydelse.

Här följer en beskrivning av komponenterna i PKV-beräkning samt de indikatorer som används för en prognos.

Löner

Utfall: Utfallet av lönerna som används i PKV kommer från den partsgemensamma lönestatistiken, som är en totalundersökning av all kommunalt anställd personal. Den mäter löneutvecklingen för samtliga månadsavlönade anställda mellan två år, och avser novem-ber månad. Utöver den faktiska löneökningen görs en justering för förändrad sammansättning med avseende på ålder och yrke. I PKV modellberäknas således en löneutveckling utifrån premissen att ål-dersstrukturen och yrkesstrukturen ska vara oförändrad.

Prognos: Prognosen bygger SKR:s bedömning av timlöneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken, KL, och är en del av det samhällsekonomiska prognosarbetet på SKR. Utfall över detta löne-mått publiceras av SCB per sektor och vilar på en månadsvis totalundersökning. Lönemåttet fångar löneförändring inklusive eventuella sammansättningseffekter. I beräkningen av PKV kan viss schablonmässig hänsyn tas till sammansättningseffekter, men detta hanteras olika i olika prognoser. Prognos för innevarande år för KL-lönerna görs normalt med ett särskilt antagande för kommunsektorn (som vilar på att antal månaders utfall). Mer framåtblickande prognoser antar samma löneutveckling på hela arbetsmarknaden.

PO-pålägg

Utfall: Utfallet mäter kommunernas kostnader för kollektivavtalade pensioner och avtalsförsäkringar enligt räkenskapssammandraget (RS). Kostnaderna översätts till ett PO-pålägg och till detta läggs lagstadgade arbetsgivaravgifter. Notera att alla kommunens pensionskostnader inte ingår i PO-pålägget. PO-pålägget avser endast pensionskostnader för den nu anställda personalen, inte utbetalningar för skulder intjänade före 1998. Inte heller ingår finansiella kostnader och eventuella förvaltningskostnader i PO.

Prognos: SKR gör en prognos på pensionskostnaderna enligt RS. Beräkningarna kan göras schabloniserat, utifrån övergri-pande antaganden om lönesummor, inflation och eventuellt ändrade regelverk, eller genom beräkningar utifrån ett mer detaljerat underlag kring de anställdas pensionsavtal. Metoden varierar beroende på när prognosen görs. Notera att det är samma samhällsekonomiska förutsättningar som ligger bakom beräkningarna av genomsnittligt PO enligt SKR, som PO-beräkningar enligt PKV. De behöver dock inte ligga på samma nivå.

Förbrukningspriser

Utfall: Utfallet mäts som en del av nationalräkenskapernas be-räkning av konsumentpriserna, KPI, av SCB. Notera att SCB inte räknar med unika priser i kommunal sektor, varför kom-munsektorns förbrukningspriser således skapas av prisutveckl-ingen i olika varugrupper som viktas efter kommunsektorns unika förbrukning. En skillnad från prisutvecklingen enligt KPI och kommunernas förbrukningspriser är att lokalkostnader har en betydligt större vikt i kommunernas index.

Prognos: SKR publicerar inte prisprognoser för enskilda varu-grupper. Prognosen av förbrukningspriserna i PKV bygger där-för dels på SKR:s bedömning av inflationen i stort, mätt genom KPI med fast ränta, KPIF, och på prognosen över timlöneutvecklingen (samma som ovan). Dessa viktas ihop till ett värde som är tänkt att spegla förbrukningspriserna. Tanken med att väga in timlönerna är att en stor del av kommunernas konsumtion utgörs är tjänsteköp, vars kostnader i stor utsträckning ut-görs av personalkostnader. Vikten mellan timlöner och inflation enligt KPIF har varit 50/50 eller 40/60. Andelen anges i redovisningen på skr.se. SKR får tillgång till kvartalsvisa utfall av förbrukningspriserna vilket gör att prognosen för innevarande eller föregående års PKV ibland kan baseras på utfall för vissa kvartal av för förbrukningspriserna, inte på KPIF-/timlöneprognosen. Detta anges i redovisningen.

Viktning arbetskraftskostnader och övrig förbrukning

Utfall: Andelen arbetskraftskostnader i PKV beräknas utifrån kommunernas samlade kostnader enligt RS. Kostnadsmåttet är den så kallade vkv-kostnaden, eller kostnader som reducerats med interna transaktioner samt köp mellan kommuner. För köpt verksamhet och ”bidrag och transfereringar”, som utgör 21 procent av de totala kostnaderna, antas en stor andel utgöras av ar-betskraftskostnader, och sorterar därmed dit.

Prognos: Prognosen över viktningen innebär generellt små justeringar jämfört med utfall. Detta då dessa storheter, som kost-nadsstruktur och verksamhetsstruktur, på nationell nivå, förändras långsamt och prognosen bygger i princip på förändringar genom demografiska behovsförändringar och prisutvecklingen. En ökning av t.ex. pensionskostnaderna i prognosen får olika genomslag om kommunerna antas hantera dessa genom att dra ner på övrig konsumtion (större effekt på PKV) eller helt enkelt ge-nom att öka de totala kostnaderna (mindre effekt på PKV). Verksamhetsförändringarna är också relativt små mellan åren. En förskjutning från t.ex. ekonomiskt bistånd, med en låg ar-betskraftskostnadsandel till t.ex. äldreomsorg, med en hög arbetskraftskostnadsandel med en miljard kronor ger en ökad arbetskraftskostnadsandel med en tiondels procent.

Ett exempel på formeln för beräkningen av PKV

Siffrorna i nedan exempel avser en prognos gjord i februari 2024, för åren 2023-2027.

Exempel - tabell

I tabellen syns formeln för beräkningen av PKV.

PO-nivån måste översättas till ett förändringstal, som multipliceras med lönepriset, som är ett förändringstal i sig. Detta ger sammantaget arbetskraftskostnaderna.

Mer om utfall och prognos för löner, PO-pålägg, förbrukningspriser och arbetskraftskostnader

Det finns inget fastställt PKV.

Löneutvecklingen fastställs i mars/april året efter mätåret, PO och sammansättningseffekten (viktningen av kostnads-slag och verksamheter) fastställs i och med RS, i augusti året efter mätåret. SCB beräknar preliminärt utfall av förbrukningspriser för helår cirka två månader året efter mätåret. Förbrukningspriserna kan dock revideras, oftast marginellt, lång tid efter detta. I praktiken upphör PKV att ändras i oktober året efter mätåret och PKV publiceras för sista gången i februari två år efter.

För innevarande år används utfall för vissa månader som indikator för hela årets utveckling. Det är således först för prognosen för innevarande år (och bara de tre sista prognoserna för året) som PKV inte är en renodlad prognos.

Hur träffsäker prognosen för PKV är beror helt på hur ”normalt” samhällsekonomin rör sig under året. Det ingår aldrig externa chocker i en samhällsekonomisk prognos, där allt snarare präglas av jämnvikt och stabil inflation, eller strävan mot jämvikt och stabil inflation. Diagrammet visar hur prognos för PKV 2020 och 2022 förändras över prognostillfällena.

Exempel: Diagram utveckling av PKV för 2020 och 2022 vid olika prognostillfällen

PKV används i avtal och taxereglementen i kommunerna. Det är viktigt att överväga indexets syfte och beräkningsmetod innan ett beslut om att PKV ska användas som indikator för prisökningen i en verksamhet. Löner och PO styr direkt och indirekt utvecklingen av PKV till omkring 85 procent. Prisutvecklingen i en verksamhet som är mer kapitalintensiv torde speglas bättre av ett index med större inslag av inflation eller ränteutveckling än PKV.

Indexets revideras fem gånger per år. Ska ett framåtsyftande index använ-das för uppräkning av en taxa är det viktigt att komma ihåg att indexet vilar på en prognos av de samhällsekonomiska förutsättningarna. När prognosen ändras, eller byts mot utfall kommer också indexet att ändras. Det är därför inte ovanligt att kommuner låter PKV ”släpa” ett år, dvs man räknar upp en taxa som ska gälla 2024 med PKV för 2023. På så sätt kan man få en för hög uppräkning ett år, och en för låg uppräkning ett annat år, men man an-vänder å andra sidan en prognos som kommer att avvika mindre från utfallet.

I och med att taxor normalt beslutas i slutet av året är det vanligt att PKV från oktober används som uppräkning. Det är därför SKR låter prognosen från oktober finnas kvar på hemsidan under ett helt år. Normalt byts annars prognosen på hemsidan ut när en ny kommer. PKV finns annars alltid att hämta i cirkulären om Aktuell ekonomi på hemsidan. Prognosen i oktober är i vilket fall som helst gjord på samma sätt som de övriga prognoserna.

Exempel: Tabell Andel lön och PO-pålägg av kostnader för egen regi 2022

Om taxeunderlag inom tekniska verksamheter

På SKR:s webbplats finns förslag på taxekonstruktioner på tekniska områden. Du kan Kontakta SKR om du behöver diskutera om PKV kan vara en lämplig uppräkning för er taxa.

Taxa för geodata

Taxa för tillsyn av individuell mätning och debitering, IMD

Konstruktion av PBL-taxa

Taxebestämmelser Livsmedelstillsyn

Taxa miljöbalken

Taxa för räddningstjänst

Om de tekniska förutsättningarna

Kontakta SKR och sektionen för ekonomisk analys via nedan formulär om du behöver ytterligare information om de tekniska förutsättningarna för PKV.

Samma överväganden bör göras kring användande av PKV i budgetarbetet som i användningen av taxor och avtal – hur väl speglar prognosen av PKV det som ska räknas upp?

Arbetskraftskostnadsandelen skiljer sig åt mellan olika verksamheter, och det är inte ovanligt att det är relativt stor skillnad mellan utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och övrig förbrukning. I 10 av 13 år har priset på arbetskraftskostnader ökat snabbare än övrig förbrukning.

En återkommande fråga de senaste åren har gällt PO-påläggen, och hur väl de genomsnittliga beräkningen som används i PKV, och följaktligen deras förändring, speglar en enskilds kommuns motsvarighet. De kraftiga ökningarna av de genomsnittliga PO-påläggen har främst sin orsak i de förmånsbestämda delen av pensionerna. Kostnaden blir beroende av hur stor del av arbetstagarna som omfattas av den delen av pensionen, vilket i sin tur beror på inkomstnivån. Ju fler anställda med högre inkomster, desto högre PO. Men det ger också större förändringar av PO. En lösning har varit att räkna ut ett justerat PKV utifrån en prognos över PO-påläggen i den egna kommunen.