Kommunägda flygplatser är avgörande för Sverige

Sveriges flygplatser har en viktig roll i vår krisberedskap. Men många av de kommunägda flygplatserna riskerar att stängas om inte det statliga stödet ökar.

När skogar brinner, båtar är i sjönöd, vid akuta patientflygningar och snabba polisinsatser är ett brett nät av flygplatser nödvändigt. Även försvarsmakten behöver tillgång till ett stort antal flygplatser för att kunna försvara Sverige i händelse av krig och konflikt.

I Sverige finns idag 42 flygplatser varav tio ägs av staten och 32 av ett 60-tal kommuner och några av regionerna. De statliga flygplatserna täcker inte på långa vägar hela Sveriges yta och behov. De kommunägda flygplatserna är därmed avgörande för såväl landets krisberedskap och försvar som för att skapa förutsättningar för tillväxt och möjlighet att bo och arbeta i hela Sverige.

Det statliga stödet för de kommunägda flygplatserna har inte räknats upp sedan det infördes för 13 år sedan. Kostnaderna för dessa mindre men viktiga flygplatser ökar årligen och underskottet är i år cirka 600 miljoner kronor samtidigt som de statliga flygplatserna inom Swedavia levererar cirka en miljard kronor i intäkter till staten.

Eftersom alla kommuner och regioner nu kämpar med stora besparingar för att klara vård, skola, omsorg och kollektivtrafik, så riskerar flera flygplatser läggas ned eller drastiskt minska sin krisberedskap om inte det statliga stödet ökar.

En mellanstor kommunägd flygplats går varje år med kring 15-35 miljoner kronor i underskott som måste tas från kommunens ekonomi. Till exempel har Örnsköldsvik krav på besparingar på cirka 200 miljoner kronor på sina förvaltningar samtidigt som flygplatsen har ett ungefärligt underskott på 30 miljoner kronor per år, vilket kommunen måste täcka.

I det tuffa ekonomiska läge, med hög inflation och stora kostnadsökningar, som råder tar kommuner och regioner ansvar för att fortsätta ge sina invånare en fungerande välfärd. Men det är ett ansvar som måste delas med staten. Det är inte rimligt att kommuner och regioner ska finansiera stora delar av en flyginfrastruktur som är av nationellt intresse. I ett skarpt läge kan vi inte tumma på ambulanstransporter, brandbekämpning, sjöräddning, fjällräddning och försvarsmaktens behov.

I utredningen ”Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet” föreslås ökade anslag till de kommunägda flygplatserna. Förslaget bygger på att Sverige behöver beredskapsflygplatser för att klara av det samhällsviktiga flygets och försvarsmaktens behov samt behov av flygplatser med så kallad trafikplikt med upphandlad flygtrafik för att klara tillgänglighet i hela landet.

Det är ett viktigt steg. SKR anser att staten behöver öka budgetramen för finansiering av de kommunägda flygplatserna till att täcka 75 procent av underskotten. Även om staten lägger in mer pengar, kommer kommunerna att ta en stor kostnad för den nationella beredskapen.

Utan ökade anslag riskerar kommunägda flygplatser att behöva minska sin krisberedskap eller i värsta fall att lägga ner, vilket skulle få stora konsekvenser för enskildas liv och Sveriges nationella intressen.

Anders Henriksson
Ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Publicerades i Expressen den 5 augusti 2023

SKR:s arbete med flyginfrastruktur

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson