Ge hemmasittare bättre chans att hänga med

Distansundervisning som särskilt stöd skulle vara en viktig möjlighet för elever med problematisk skolfrånvaro – en möjlighet som de borde kunna få del av redan till hösten.

Läsåret är över och eleverna har gått på sommarlov. Bland dem finns en osynlig grupp elever – elever med problematisk skolfrånvaro, som inte har tagit del av den undervisning de har rätt till. För dessa elever är sommar­lovet inte ett glädjefyllt avslut, utan en paus från stressen att inte klara av att gå i skolan. Med distans­undervisning som särskilt stöd skulle de kunna vara delaktiga och slippa den stressen till hösten.

Det finns i dag ingen helt tillförlitlig nationell statistik över hur många elever som har problematisk skolfrånvaro, men enligt Skolverkets senaste kartläggning var 34 procent av elever i årskurs 9 frånvarande minst 15 procent av terminen. Vi vet inte hur många av dem som hade behövt särskilt stöd för att bryta frånvaron. I Uppsala som är Sveriges fjärde största kommun finns närmare 100 elever, inräknat både kommunala och fristående skolor, som skulle behövt få tillgång till distans­undervisning som särskilt stöd. De flesta är elever med skolfrånvaro som hänger samman med psykisk eller social problematik.

Distansundervisning som särskilt stöd innebär att elever som är hemma får undervisning av lärare med hjälp av informations- och kommunikations­teknik. Målet är elevernas fortsatta kunskaps­utveckling och att de så småningom ska komma tillbaka skolan.

Enligt dagens regelverk måste de huvudmän som vill erbjuda elever distans­undervisning som särskilt stöd ansöka hos Skolinspektionen. De övriga huvud­männen kan sluta avtal med en annan skolhuvudman som har fått tillstånd. Hittills har alla som ansökt nekats tillstånd och inga elever har kunnat få denna typ av stöd. SKR skickade i maj 2022 en skrivelse till dåvarande skolministern och pekade på dessa problem, men har inte fått något svar.

Sveriges kommuner och regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund konstaterar att regelverket är orimligt och missgynnar eleverna. Det rimliga är att elevens egen skola får erbjuda distans­undervisning som särskilt stöd utan att behöva ansöka hos Skolinspektionen. Då kan stödet sättas in snabbt, vilket innebär att goda relationer mellan lärare och elev kan nyttjas. Det gör det också möjligt att erbjuda eleverna en flexibel kombination av när- och distans­undervisning, vilket underlättar en återgång till skolan.

För att kunna möta eleverna behov här och nu ser vi att det krävs lösningar på både kort och lång sikt. Först och främst måste skollagens bestämmelser ändras. Men eftersom lagstiftnings­processen tar tid behövs det en tillfällig lösning. Regeringen behöver ta fram en förordning om försöks­verksamhet för att huvudmän att under en period ska kunna erbjuda elever distans­undervisning som särskilt stöd utan att först ansöka hos Skolinspektionen. Ett positivt utfall av en försöks­verksamhet skulle ge ett värdefullt underlag för att förändra gällande reglering.

För att elever ska få det stöd de behöver anser SKR, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund att vi behöver dra fördel av den tekniska utvecklingen. En annan typ av stöd, så kallade skolrobotar, gör det möjligt för elever att hemifrån delta i undervisningen i klass­rummet. Det skulle underlätta en successiv återgång till skolan för dessa elever. Men detta är i dag inte något lagligt alternativ för elever med problematisk frånvaro. I ett förändrat regelverk behöver vi möjliggöra olika tekniska lösningar förutom distans­undervisning som särskilt stöd.

Det är dags att lagstiftningen sätter elevernas bästa i första rummet. Allt fler elever runt om i landet sitter hemma och deltar inte i undervisning. Det måste finnas lagliga möjligheter att hjälpa dem tillbaka till klassrummet, som fungerar i praktiken och inte skapar onödiga byråkratiska processer. Då elever inte ges stöd på det sätt som behövs är risken stor att de inte uppnår gymnasie­behörighet, vilket kan få långt­gående konsekvenser för deras framtid. Alla elever måste få ta del av den undervisning de har rätt till, men vägen dit kan behöva variera. Distans­undervisning som särskilt stöd skulle vara en viktig möjlighet för elever med problematisk skolfrånvaro – en möjlighet som de borde kunna få del av redan till hösten.

Monica Sonde, avdelningschef, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, SKR

Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 4:e juli 2023

Hämta högupplöst bild på Monica Sonde

Monica Sonde
Avdelningschef, utbildning och arbetsmarknad