Publicerad 10 februari 2023

Ökat samarbete sparar pengar och minskar risken för brott i Malmö stad

Malmö stad har en arbetsgrupp som granskar ärenden och utbetalningar som rör försörjningsstöd. De arbetar förebyggande med mål att få in rätt underlag för beslut. Samarbete mellan förvaltningar minskar också risken för felaktiga utbetalningar i andra system. Sedan 2020 – 2022 har återkrav på 10 miljoner kronor kopplats till misstänkta brott.

Sammanfattning

Systematiska välfärdsbrott har under ett antal år växt i omfattning över hela landet. Ibland kopplas de till organiserad kriminalitet och det är inte ovanligt att framför allt socialsekreterare utsätts för hot och våld. Efter kritik från internrevisorer om att Malmö stad saknade ett organiserat arbete mot bidragsfusk skapade kommunen år 2020 en arbetsgrupp som granskar ärenden och utbetalningar som rör försörjningsstöd.

Genom samverkan mellan förvaltningar och andra myndigheter, interna utbildningsinsatser och tydligare dialog med medborgarna har gruppen skapat möjligheter för att förebygga och tidigare upptäcka felaktigheter, med eller utan brottsligt uppsåt. Det har lett till fler återkrav på felaktigt utbetalade pengar och fler polisanmälningar för bidragsbrott. Samtidigt har antalet mottagare av ekonomiskt bistånd minskat kraftigt.

Positiva slutsatser

  • Samordnande arbetsgrupp ger medborgare och samarbetspartner en gemensam ingång till ett ärendes olika skeden.
  • Tidig granskning minskar kraftigt arbetsmängden senare i processen.
  • Utbildningsinsatser ökar socialsekreterares kompetens att slå larm tidigare samt upptäcka fel i sin egen handläggning.
  • Samarbete mellan förvaltningar och andra myndigheter sparar pengar.
  • Bättre information ökar medborgares förståelse för kommunens roll och bidragssystemet.
  • Fokus på hjälp att göra rätt minskar risken för medborgare att lagföras senare.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Efter larm om att bidragsbrott och fusk i statliga system ökar i landet tillsatte Malmö stad 2019 en utredning. En hög andel felaktiga utbetalningar visade sig vara bidragsbrott och socialförvaltningen fick kritik för brister i sitt förebyggande arbete. Detta ledde till att arbetet förstärktes med mer personal och organiserades i en separat enhet, för att samla och öka insatserna mot fusket.  

Målet är att förebygga felaktiga utbetalningar, genom att bland annat uppmärksamma brister i ansökningar och handläggning tidigare, och lagföra bidragsfuskare, så att pengarna i högre grad går till rätt brukare. Ett övergripande mål i stadens handlingsplan mot välfärdsbrott är att motverka korruption inom förvaltningarna, bland annat på grund av hot och annan yttre påverkan. Ett viktigt verktyg för att nå målen är intern utbildning.

Genomförande

Efter stadsrevisionens rapport om bristerna i arbetet mot bidragsbrott beslöt arbetsmarknads- och socialförvaltningen att tillsätta två tjänster för att vässa arbetet i en ny organisation. Efter sommaren 2020 byggdes en ny sektion för samordning av arbetet. Där samlades ärenden med utbetalningar som socialsekreterare inlett, för att skapa överblick.

Åtta personer som enbart granskar

Sedan dess har arbetsgruppen utökats till åtta personer som arbetar enbart med granskning av ekonomiskt bistånd. Den permanentades direkt från start, utan någon inledande testperiod, då politiker och kommunledning ansåg arbetet starkt prioriterat.

Gruppens arbete följer en övergripande handlingsplan, som kommunstyrelsen ser över vart fjärde år. En styrgrupp med kommundirektörer och förvaltningschefer följer upp arbetet fortlöpande.

På verksamhetsnivån finns en styrgrupp för handlingsplanen med enhetschefer för ekonomiskt bistånd, boende, barn och familj, öppenvård, strategiska avdelningen och ekonomiavdelningen och servicefunktioner som receptionspersonal.

Förebyggande arbetet viktigast

Gruppen sållar ärenden för att hitta felaktiga ansökningar om bistånd eller utbetalningar som kan vara felaktiga. Detta görs i samarbete med socialsekreterare och med andra förvaltningar, som vid teknisk tillsyn av bostäder, där exempelvis misstänkta förhållanden om antal boende kan upptäckas. Även skolförvaltningen och LSS-handläggare kan ha kunskaper om familjeförhållanden.

Hälften av alla ärenden utreds

Ungefär hälften av alla ärenden utreds, ett arbete som tidigare låg på socialsekreterarna. När felaktiga ansökningar eller utbetalningar hittas gör gruppen en lekmannabedömning om det finns uppsåt eller ej. Omkring en fjärdedel, drygt 40 stycken 2022, lämnas vidare till polisen för brottsutredning. Även andra myndigheter, som Försäkringskassan, kontaktas vid behov.

Ökad chans att göra rätt från början

Men än viktigare är det förebyggande arbetet, att hjälpa till så att det blir rätt från början. Genom att ställa rätt frågor till berörda personer ökar chansen att få in rätt underlag för beslut. På så sätt sparas mycket arbete i senare skeden, och risken att ärenden går anmäls till polisen minskar.

Något som sparar pengar enligt sektionschefen Kenneth Sandgren som ansvarar för arbetet.

– Polisen påpekade att det varit för dåliga utredningar tidigare. Genom att ”göra rätt från början” slipper vi hamna i situationen att vi gör felaktiga utbetalningar i flera år. Vårt fokus är förebygga felaktiga utbetalningar genom att agera tidigt. Inte att så många som möjligt lagförs.

Socialsekreterarna är nyckeln

Arbetet med att stämma i bäcken snarare än i ån har sin grund i att stötta och utbilda de 350 medarbetare, merparten socialsekreterare och -assistenter, som möter Malmöborna. Målet är att ge dem kunskap att uppmärksamma risker i tidigt skede. Det sker genom olika utbildningar och stödinsatser.

Mycket kraft har tidigare lagts på kontrollinsatser och ineffektivt pappersarbete. Genom att ställa rätt frågor tidigt kan mycket av det undvikas, även om det kan vara jobbigt att ställa de svåra frågorna.

Hot och våld mot socialsekreterare

En del av de felaktiga utbetalningarna beror på brister i handläggningen, bland annat för att socialsekreterare utsatts för hot eller våld. Där behöver socialsekreterarna stöttas, bland annat genom ökad tydlighet gentemot medborgarna. Målet är, enligt Kenneth Sandgren, att hjälpa människor att göra rätt.

–Vi behöver bli bättre på att berätta vilka skyldigheter vi har som kommun, när det gäller att se till att medborgarnas pengar hanteras rätt. Men vi ger dem som gjort fel en chans att förklara sig och är transparenta med de uppgifter vi samlar in.

Återkrav utan polisanmälan

Medarbetare i sektionen möter ofta medborgarna tillsammans med socialsekreterarna och, då det behövs, tolkar. Ibland sker kontakten även via telefon eller brev.

En viktig aspekt är att göra det tydligt för alla – kommunens medarbetare och medborgarna – att det inte handlar om angiveri och att i första hand jaga brottslingar utan att hjälpa människor att göra rätt. Den som glömt anmäla bostadsbidraget ska inte polisanmälas. Men det betyder inte att man slipper återkrav.

Lätt att göra rätt

En annan del i arbetet är att se över e-tjänster och informationsblanketter samt involvera Malmöborna tidigare i processen. Det är ett led i staden större satsning Lätt att göra rätt. För att underlätta för medborgarna finns till exempel informationsvärdar i förvaltningens receptioner som kan hjälpa besökare att använda e-tjänsterna, förklarar Kenneth Sandgren.

– Att prata med människor tidigare förebygger mycket frustration. Vi behöver verka kunskapshöjande överlag. Och i det arbetet kan vi även få hjälp med intresseorganisationer som träffar medborgarna.

I arbetet gentemot privata aktörer som driver boenden för hemlösa eller vårdgivare där barn eller vuxna placeras gäller det att etablera rutiner och arbetssätt som ökar chansen att fånga upp misstänkta oegentligheter.

Detta har arbetet lett fram till – resultat

Den nya organisationen gör att ärenden kan samlas på ett ställe, för att ge överblick över omfattningen och samordna insatser för att öka kunskapen. Något som också underlättar samarbetet med andra myndigheter.

Färre ärenden

Många av dem som kontaktas när en fördjupad utredning visat på oklarheter i en ansökan återkommer inte, vilket minskar antalet ärenden. När utredningen påbörjas har en stor andel av ärendena kunnat avslutas, framför allt för att personerna avstår från att ansöka om ekonomiskt bistånd.

Mer pengar tillbaka

Sedan arbetet inleddes har antalet hushåll som får försörjningsstöd minskat från 10 000 till 6 800. Det beror främst på att arbetsmarknaden återhämtat sig i regionen. Men från hösten 2020 till slutet av 2022 har återkrav på 10 miljoner kronor kopplats till misstänkta brott. Ökad samordning har minskat risken för felaktiga utbetalningar i andra system.

Fler polisanmälningar

Granskning i en arbetsgrupp och samordning med andra förvaltningar har gett en bättre överblick som i sin tur resulterat i fler utredningar som lett till polisanmälan.

Framgångsfaktorer

  • Rejäla resurser för att förstärka och utbilda personal.
  • Förebyggande arbete resulterar i färre ärenden.
  • Samlad kompetens i en enhet ger bättre överblick och erbjuder medborgare en gemensam ingång till hanteringen av deras ärenden. Enheten är också en tydligare motpart i samarbetet med andra myndigheter och kommuner.
  • Kunskapshöjning bland medarbetare ökar chansen att det blir rätt från början.
  • Tidiga möten med medborgarna ökar chansen att det blir rätt från början.

Kontaktperson

Kenneth Sandgren
Sektionschef Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd
Malmö stad
kenneth.sandgren@malmo.se

Informationsansvarig

  • Christina Kiernan
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Välfärdsbrottslighet
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
Startade 2021. Pågår.
Verksamhetsområde
Ekonomi, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel