Publicerad 24 februari 2021

Luleå kommun ställer jämställdhetskrav i upphandlingen

Bättre fart i leverantörernas eget jämställdhetsarbete och en kommunal bildbank med genusmedvetna bilder. Det är två konkreta effekter av Luleå kommuns arbete med att ställa jämställdhetskrav i sin upphandling.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Stat, kommuner och regioner upphandlar varor och tjänster för drygt 780 miljarder kronor per år. Det motsvarar nästan en femtedel av Sveriges BNP. Genom att ställa jämställdhetskrav i upphandlingen kan inköpen få stor betydelse för det lokala och regionala jämställdhetsarbetet.

Luleå kommun undertecknade 2013 den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Genom deklarationens artikel 12 förbinder sig kommunen att beakta jämställdhetsaspekterna i all offentlig upphandling och att använda de lagliga möjligheter som finns för att främja jämställdhet. Innebörden är att kommunens åtagande för jämställdhet ska gälla i alla delar av verksamheten, oavsett vem som är utförare eller leverantör.

Sedan 2016 arbetar kommunens inköpsorganisation (Inköp) för att utveckla sitt kravställande ur ett jämställdhetsperspektiv. Hittills har de flesta krav berört leverantörens interna jämställdhetsarbete men målet är att även de produkter och tjänster som köps in ska vara likvärdiga för kvinnor och män eller på annat sätt främja jämställdheten.

Under 2021 ska samtliga nya upphandlingar följas upp utifrån jämställdhetskrav.

Genomförande

Det första steget var att skaffa sig mer kunskap. Genom utbildningar och workshops lärde sig chefer och medarbetare på Inköp mer om jämställdhet, om CEMR-deklarationen och varför det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i offentlig upphandling. De gjorde en genomlysning av sin egen upphandlingsprocess och undersökte olika case för att se var i upphandlingsprocessen som jämställdhetsperspektivet kan bli aktuellt och vilka jämställdhetskrav som kan ställas på leverantörerna.

Inköp arbetar utifrån Upphandlingsmyndighetens modell för strategiska inköp. Den beskriver upphandlingsprocessens tre steg, förberedande kartläggning och analys, själva upphandlingen, samt implementering och förvaltning av avtalet.

Till varje steg i modellen har Inköp formulerat ett antal frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel: Är jämställdhet relevant i upphandlingen? Vem kommer att använda produkten eller tjänsten? Vilka konsekvenser får upphandlingen för kvinnor respektive män?

Bilden visar en modell över de olika stegen i en strategisk inköpsprocess, från att planera, kartlägga, analysera behov och marknad, att genomföra själva upphandlingen, samt slutligen att implementera och förvalta avtalet.

Upphandlingsmyndighetens bild av strategiska inköp visar hur planering, upphandling och implementering hänger samman. En viktig komponent är ett övergripande beslut om jämställdhet, till exempel i en inköpspolicy.

Inköp startade med jämställdhet som ett kvalificeringskrav, alltså krav på till exempel teknisk eller yrkesmässig kapacitet som leverantören måste ha för att kunna leverera varan eller tjänsten. Därefter har de infört mervärdeskrav där leverantörerna får beskriva hur de arbetar och hur de driver och förbättrar sitt jämställdhetsarbete. Leverantören ska bland annat beskriva

  • hur personalen får kompetensutveckling kring jämställdhet och jämlikhet
  • hur leverantören arbetar för att öka det underrepresenterade könet bland de anställda
  • hur leverantören arbetar (eller planerar att arbeta) för att bemöta kvinnor och män med olika bakgrund likvärdigt
  • hur könsfördelningen ser ut på ledande positioner
  • hur rutinerna ser ut vid föräldraledighet
  • på vilket sätt arbetsplatsen är anpassad efter människors olika förutsättningar och behov.

Inköp ser möjligheten med att kombinera kvalificeringskrav på leverantörerna med obligatoriska krav och utvärderingskrav på varan eller tjänsten som ska upphandlas. De använder sig också av särskilda kontraktsvillkor, alltså krav på hur ett avtal ska fullföljas.

Ett exempel på börkrav eller utvärderingskriterium är en upphandling av däck, där det gav ett mervärde för leverantören att beskriva hur jämställdhetsarbetet utvecklades i verksamheten.

Ett exempel på särskilda kontraktsvillkor var kraven i ett ramavtal för fototjänster där leverantörerna förband sig att delta i en utbildning för att lära sig bildspråk med genusperspektiv. Fotograferna blev nöjda och kommunen har fått en jämställd bildbank.

Inköp undviker att ställa krav som de inte kan följa upp. Uppföljningen sker på olika sätt, genom platsbesök, uppföljningsmöten eller att leverantören får göra en självdeklaration av hur de arbetat.

I dagsläget har de systematiskt följt upp utvalda upphandlingar, vilket har visat att företag blivit mer aktiva i sitt jämställdhetsarbete. Under 2021 ska samtliga nya upphandlingar följas upp utifrån jämställdhetskrav.

För att se vilka krav kommunen kan ställa på leverantörerna provar de sig fram och för dialog med olika branscher. Inköp bjuder in leverantörerna till samtal inför upphandlingen för att få kännedom om vilka jämställdhetskrav som kan vara rimliga. Det är ett komplext område och det är viktigt att alla leverantörer behandlas lika. Kraven ska vara proportionerliga och nödvändiga, det vill säga ha en koppling till varan eller tjänsten som upphandlas.

Nästa steg i arbetet är att ställa tydligare krav i leveransen av varor och tjänster, att ställa jämställdhetskrav även vid direktupphandlingar, samt att hitta nya affärsmodeller som stimulerar leverantörer att arbeta mer jämställt.

Det här har arbetet lett fram till

  • I början på 2021 har kommunen 134 avtal med jämställdhetskrav, avtal som också bidrar till genomförandet av målen i Agenda 2030.
  • Genom kravställandet skickar Luleå kommun en stark signal om att jämställdhet är en viktig fråga, även i branscher där jämställdhetsarbetet inte kommit så långt.
  • Dialogen med olika branscher har gett kommunen kunskap om hur långt leverantörerna kommit i jämställdhetsarbetet.
  • Arbetet gör skillnad och bidrar till kommunens övergripande mål: att Luleåborna ska vara jämställda, ha jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

De viktigaste slutsatserna

  • Det är viktigt att ha dialog med branschen för att se vad som är möjligt. Det är också viktigt att kraven är möjliga att uppnå även för små och medelstora företag, så att inte det lokala näringslivet missgynnas i förhållande till storföretagen.
  • Ta små steg som testas och utvärderas för att sedan byggas på vid varje nytt avtal – det är framgångsfaktorn.

Fördjupning

Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-ddeklarationen)

Upphandlingsmyndighetens beskrivning av inköpsprocessen

Kontakt

Marianne Lundberg
Luleå kommun
marianne.lundberg@lulea.se

Informationsansvarig

  • Love Nordenmark
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Jämställdhet, Politisk styrning, Upphandling
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2016-pågår
Verksamhetsområde
Demokrati

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel