Likvärdig utbildning i Trollhättan

I ett försök att minska skolsegregationen avvecklade Trollhättan skolor i vissa områden. Eleverna anvisades istället till skolor med bättre förutsättningar.
Uppföljningen visar nu att eleverna trivs i sina nya klasser och att antalet behöriga elever till gymnasiet har ökat.

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt med stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser. I ett försök att minska skolsegregationen beslutade Utbildningsnämnden i Trollhättan i oktober 2020 om att avveckla skolor i vissa områden och anvisa elever till skolor med bättre förutsättningar. Uppföljning 2023 visar att en majoritet av eleverna som berörts av förändringarna trivs i sina nya klasser, och att många nya sociala kontakter har skapats, både mellan elever och mellan elever och lärare. Betygsstatistik visar även att eleverna har ökat sin behörighet till gymnasiet.

Kort sammanfattning

Trollhättan är en av landets mest segregerade städer vilket har lett till stora skillnader i livsvillkor för innevånarna. Efter en segregationsanalys tog kommunledningen därför beslut om att arbeta långsiktigt för social hållbarhet. Ett prioriterat område blev elevers olika förutsättningar i förskolan och skolan, och 2020 beslutade politikerna i Utbildningsnämnden i en bred, blocköverskridande majoritet att förändra organisationen av grundskolan. Man avvecklade bland annat skolor i vissa områden och anvisade eleverna till skolor med bättre förutsättningar. Betygsstatistik från de första åren visar nu att eleverna ökar sin behörighet till gymnasiet.

Bakgrund– utgångspunkt, syfte, mål

Innevånare med olika bakgrund bor åtskilda i högre utsträckning i Trollhättan än i andra, liknande kommuner. Det är detta som är segregation; att människor lever separerade. I forskning såväl på nationell som internationell nivå konstateras att segregation leder till ojämlika livsvillkor, särskilt för barn och unga. Segregerade platser förstärker samhälleliga utmaningar och bidrar till skillnader när det gäller boendekvalitet, skolresultat, arbete, inkomst, fritid och hälsa. I Trollhättan finns exempelvis en stor skillnad i medellivslängd mellan olika områdestyper.

Färdplan social hållbarhet

Kommunledningen i Trollhättan har därför påbörjat arbetet med en färdplan mot ett socialt hållbart samhälle där livsvillkoren ska bli mer jämlika och jämställda. En drivkraft är att öka tillit och trygghet. Man arbetar med en övergripande vision nedbruten i prioriterade mål. Styrdokumentet är levande och förankras fortlöpande brett politiskt. Eftersom orsakssambanden är komplexa är det extra viktigt att skapa en överblick, förstärka systematiken och följa upp.

Segregationsanalys

En viktig utgångspunkt för arbetet var en segregationsanalys av de lokala förutsättningarna, inte minst hur boendesegregationen tog sig uttryck.

Skolsegregationen

I analyserna framkom att skolsegregationen har inneburit att elever i vissa stadsdelar hade en lägre andel behöriga lärare än elever i skolor i områden med en mer gynnsam socioekonomisk struktur. Det fanns förskolor och skolor där andelen barn och elever med utländsk bakgrund var över 90%, och skolan är för många den enda plats där barn hör och talar det svenska språket. Att inte lyckas i skolan, att inte lära sig det svenska språket eller att ha en gymnasieutbildning har samband med låga förvärvsinkomster, utanförskap och kriminalitet.

Målet var att öka likvärdigheten och att minska skolsegregationen och effekterna av skolsegregationen. Kort sagt: att fler elever skulle få bättre och mer likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan.

Genomförande

I oktober 2020 beslutade Utbildningsnämnden att genomföra sju förslag som Utbildningsförvaltningen lagt fram för att öka likvärdigheten i Trollhättans skolor, ge fler elever bättre förutsättningar att lyckas med sin utbildning och minska skolsegregationen i Trollhättan.
En viktig del handlade om att ge eleverna möjlighet till utökad tid i förskolan utifrån särskilt stöd kopplat till språkliga behov.

En annan del i förändringen handlade om att avveckla låg- och mellanstadieskolan Frälsegårdsskolan, och Kronans mellan- och högstadium. Eleverna från Frälsegårdsskolan F-3 anvisades plats på Kronan F-3, och elever i årskurs 4-9 från båda skolorna anvisades plats på någon av följande skolor: Lyrfågelskolan, Stavreskolan, Strömslundsskolan, Paradisskolan och Skogshöjdens skola. Förändringen innebar också att de elever som fick flytta erbjöds skolskjuts till sina nya skolor.

Det här har arbetet lett fram till

Elevers resultat i skolan påverkas av en rad faktorer, inte bara hur bra skolan är, exempelvis har föräldrarnas socioekonomi (utbildning, yrke, inkomst) ett viktigt samband med hur väl elever lyckas i skolan. I uppföljningar på förändringar som denna måste man också komma ihåg att det statistiska urvalet, det vill säga antal elever som finns med i undersökningen, kan vara lågt, ibland så lågt som 10-15 elever. Det är därför viktigt att inte fästa för stor betydelse vid enskilda mätningar eller resultat. En annan faktor är att tiden i en ny skola för många elever varit kort. För många av eleverna som bytte skola i augusti 2021 innebar förändringen att de gick sitt sista, eller två sista år av tio, i en ny skola.

En trend efter omorganisationen är att allt färre elever gör ett aktivt val av skola och väljer bort den skola man anvisats till. En hög andel av eleverna som anvisats plats på en av de fem mottagande skolorna (Lyrfågelskolan, Stavreskolan, Strömslundsskolan, Paradisskolan och Skogshöjdens skola) har valt att fortsätta sin skolgång på den nya skolan istället för att välja någon annan skola. Det kan indikera att eleverna är nöjda med sin skola och vill gå kvar.

Betygsstatistik från avslutad vårtermin 2022 visar att eleverna från Kronan som bytt skola och gått ut nian i sin nya skola ökat sin behörighet till gymnasiet något.

Positiv trend för elever som bytt skola

Utbildningsförvaltningens bedömning är att personal och skolledning har lyckats mycket bra med att genomföra organisationsförändringen. I en forskningsrapport från Högskolan väst maj 2023 visar resultatet att en majoritet av berörda elever, föräldrar och skolpersonal upplever förändringen som positiv.

Medskick till den som tar del av exemplet

Långsiktigt arbete

Arbetet med att motverka segregatio, både i samhället i stort och i skolan, är komplext. Åtgärderna måste vara långsiktiga och det krävs uthållighet. I Trollhättan har förändringsarbetet förankrats brett politiskt, något man beskriver som en viktig framgångsfaktor.

Det innebär att det är svårt att se snabba resultat på de förändringar som sker i skolan. Det svenska utbildningssystemet innefattar både förskola och grundskola, och för en elev som gått åtta eller nio år i en viss skola, kan effekterna av ett skolbyte till en mindre segregerad skola vara väldigt begränsade. Större effekter kan förväntas på elever som gjorde skolbytet redan i år 4 eller 5, där de får en större del av sin grundskoleundervisning i en skola där det finns mer likvärdiga förutsättningar.

Fördjupning

Likvärdig utbildning i Trollhättan, Trollhättans kommun

Kommuners och regioners arbete för att minska och motverka segregation, Statskontoret (PDF)

Följeforskning

Positiv bild av Trollhättans satsning på ökad likvärdighet i skolan

Förnamn Efternamn
Daniel Engelin
Avdelningschef för strategisk planering, Utbildningsförvaltningen
Trollhättans kommun
fornamn.efternamn@aaa.se