Jämställd socialtjänst med modell för hållbara förbättringar

Hur ser man till att jämställdhet blir en integrerad del av socialtjänstens arbete? Individ- och familjeomsorgen i Skellefteå tog hjälp av en forskningsbaserad modell för hållbara förbättringar som FoU Socialtjänst i Västerbotten utvecklat.

Bakgrund

Den politiska ledningen i Skellefteå har pekat ut en tydlig riktning: inkludering, jämställdhet och jämlikhet ska bidra till samhällsutvecklingen. Socialnämnden bidrar till strategin genom att arbeta för ökad jämlikhet och jämställdhet på flera nivåer.

Våren 2022 beslutade ledningsgruppen för individ- och familjeomsorgen att göra en särskild satsning för att stärka jämställdhetsperspektivet. Målet var att höja kunskap och kompetens om jämställdhet inom hela verksamheten, med ett särskilt fokus på jämställdhetsanalys.

IFO i Skellefteå tog tidigt stöd av FoU Socialtjänst i Region Västerbotten (som också är länets regionala samverkans- och stödstruktur, RSS). Här fick de möjlighet att testa en forskningsbaserad modell för utveckling, förändring och implementering, som de utvecklat: Vetenskaplig ansats för hållbar utveckling (VAHU).

Generisk modell för utveckling

VAHU är en generisk modell för utvecklingssatsningar med olika sakinnehåll inom socialtjänsten. Den är särskilt anpassad för tidsbegränsade satsningar som förväntas ge långsiktiga utfall.

Centrala ingredienser i VAHU är

• ett gediget förarbete med ordentlig förankring
• kontinuerlig dialog och nära samverkan mellan inblandade parter
• målgruppsanpassade kunskapshöjande insatser
• kontinuerlig ”datainsamling” med återföring, som styr nästa steg i utvecklingsarbetet
• att identifiera och hantera möjliga hinder och utmaningar för implementering eller utveckling på ett strategiskt vis
• att formulera och kommunicera realistiska förväntningar om vilka resultat man kan förvänta sig under en given tidsperiod.

Genomförande

För att nå varaktiga förändringar krävs mer än enstaka punktinsatser. Arbetet lades därför upp som en process med en strategi för förankring, aktiviteter, uppföljning och återkoppling.

Utvecklingsarbetet var redan från start – i allt från förarbete till uppföljning – väl förankrat hos verksamhetens ledningen. Planering och samtal med ledningsgruppen och verksamhetsutvecklare kring innehåll, omfattning, roller och mandat skedde tidigt och därefter kontinuerligt under hela arbetet.

Kunskap om jämställdhet och jämlikhet

För att medarbetare och chefer ska kunna identifiera brister och förbättringsområden behöver de kunskap om jämställdhet och jämlikhet och förståelse för hur det kan vara relevant i verksamheten.

Därför startade satsningen med en basutbildning i jämlikhet och jämställdhet för verksamhetens alla 240 anställda, såväl medarbetare som ledning. Ungefär hälften av deltagarna deltog även i en grundläggande utbildning om individbaserad systematisk uppföljning (ISU).

En workshop med syfte att konkretisera utvecklingsarbetet genomfördes med ledningsgrupp och personer med strategiska uppdrag. Gruppen arbetade med frågor som: Vad ska vi fokusera på? Vad är syftet? Hur ska det genomföras? Vem ska delta? Vad är tidplanen? Hur ska det följas upp? Vad är nästa steg?

Gruppen identfierade två områden att jobba vidare med: ökad kompetens och verktyg för att genomföra jämställdhetsanalyser, samt stöd för arbetet med jämställdhet i tjänsteskrivelser, rapporter och andra underlag.

Kartläggning av förutsättningarna

En enkät genomfördes bland relevanta medarbetare och chefer för att kartlägga verksamhetens förutsättningar för att arbeta med jämställdhet. Resultaten återfördes till verksamheten vid en träff med ledningsgrupp och strateger och utgjorde underlag för en systematisk dialog.

I fokus låg frågorna: Vilka faktorer eller förutsättningar saknas för att arbetet med jämställdhetsfrågor ska få fäste i ordinarie verksamhet och kvalitetssystem? Vem, vad eller hur kan dessa faktorer adresseras för att öka möjligheten att utveckla en jämställdhetsintegrerad socialtjänst? Vad tycks vara framgångsfaktorer (vad fungerar väl och kan underlätta utveckling)?

Analysverktyg testades med egendata

En fördjupad utbildning med workshop om jämställdhet, kvalitet, uppföljning och analys genomfördes med ledningsgrupp och verksamhetsutvecklare.

Vid tillfället arbetade gruppen också praktiskt med analys genom ett analysverktyg som RSS jobbat fram som en prototyp baserat på tidigare kunskaper om analys och individbaserad systematisk uppföljning (ISU), men med fokus på jämställdhet inom socialtjänsten. Deltagarna arbetade med egendata och fick handledning av RSS.

Målsättning med workshopen var att prova ut möjliga verktyg för att stärka förutsättningarna att kunna genomföra fördjupade analyser i verksamheten framåt.

Tillsammans med sakkunnig i jämställdhet från RSS tog ett antal nyckelpersoner fram en mall för tjänsteskrivelser, rapporter och andra underlag. Resultatet blev en vägledning i fyra steg för hur kunskap om jämställdhet, jämlikhet och barnrätt kan integreras i arbetet.

Det här har arbetet lett fram till

Verksamheten har genom utvecklingsarbetet tagit stora kliv inom jämställdhetsområdet, vilket också uppmärksammats av den politiska ledningen. Konkret finns nu:

• Ett nationellt tillgängligt metodstöd för hur jämställdhet och jämlikhet kan inkluderas i analysen av resultat från individbaserad systematisk uppföljning. Den kunskap IFO i Skellefteå utvecklat och de erfarenheter de gjort inom ramen för utvecklingsarbetet har bidragit i framtagandet av stödet.
• Verksamhetens alla anställda, chefer såväl som medarbetare, har fått grundläggande kunskap om jämlikhet och jämställdhet. Ungefär hälften av dem har fått grundläggande kunskap om individbaserad systematisk uppföljning.
• En vägledning för jämställdhetsintegrering av tjänsteskrivelser, rapporter och andra underlag, som bidrar till verksamhetens kapacitet att uppfylla den politiska ledningens krav.
• Ökad kunskap om jämställdhet, ett uttalat ägarskap för det fortsatta arbetet, särskilda jämställdhetsfunktioner i verksamheten. Nya utvecklingsområden har identifierats, nya förbättringsarbeten är på gång.

De viktigaste slutsatserna

• Genom individ-och familjeomsorgens arbete med jämställdhet har RSS Västerbottens forskningsbaserade strategi för utveckling testats i skarpt läge. Det ligger i sakens natur att långsiktig hållbarhet inte kan mätas på kort tid, men strategin har av allt att döma bidragit till rätt förutsättningar för varaktiga förändringar.
• Hela organisationen har höjt sin kompetens inom området jämställdhet och jämlikhet, det finns ett starkt ägarskap i ledningen och på strategiska funktioner och det finns ett tydligt uppdrag från den politiska ledningen.
• Det finns nu även konkreta verktyg som stöder det praktiska arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv, såväl i individbaserad systematisk uppföljning som i tjänsteskrivelser och andra underlag.

Fördjupning

Stöd för att inkludera jämställdhet och jämlikhet i analysen av resultat från individbaserad systematisk uppföljning inom socialtjänsten:

Analysstöd - jämställd socialtjänst (PDF)