Ge vården långsiktiga finansieringsförutsättningar

Regeringens budget ger möjlighet att fortsätta den långsiktiga utvecklingen av hälso- och sjukvården, även om de kommande åren kommer att präglas av det tuffa ekonomiska läget.

Vi har en hälso- och sjukvård i Sverige som vi kan vara stolta över. Den håller hög kvalitet med mycket bra medicinska resultat och patienter som, enligt nationella patientenkäten, har en bra upplevelse av vården. Samtidigt har vi ett stort behov av omställning. Vi har en åldrande befolkning, med ökande och förändrade vårdbehov, väntetiderna har växt de senaste åren, antalet utlokaliseringar och överbeläggningar har ökat och kompetensutmaningen blir allt större.

Nästa år ser kommuner och regioner, precis som andra delar av samhället, ut att stå inför en mycket tuff ekonomisk situation. Det är problematiskt ur många perspektiv. En sak som oroar mig är att det tillsammans med ett nationellt fokus på vårdens organisation, riskerar att bromsa utvecklingstakten när utvecklingen är som allra mest nödvändig. För att säkerställa att vi håller tempot i de förändringar som behöver ske är det extra viktigt att vi nu har ett långsiktigt samarbete mellan kommuner, regioner och stat. Att vi är överens om de långsiktiga målen och att staten underlättar för kommuner och regioner. Här kommer den nya regeringen att få en viktig roll i att våga kroka arm med sektorn på allvar.

I budgetpropositionen som regeringen presenterade förra veckan finns nödvändiga tillskott och generella statsbidrag till kommuner och regioner. Men de kommer inte räcka till, kostnadsökningstakten är betydligt snabbare än ökningen av de generella statsbidragen. Samtidigt kan jag känna en lättnad över att regeringen ligger fast vid de stora och viktiga utvecklingsarbeten som nu sker inom vården med statligt stöd. De långsiktiga förutsättningarna för dessa områden är nödvändiga.

Fortsatt prioritering av Nära vård

I budgetpropositionen är det tydligt att regeringen vill fortsätta satsningen på utvecklingen av Nära vård i hela landet. De medel som avsätts beskrivs nu som årliga snarare än tidsbegränsade vilket är så nära en permanent satsning som en regering kan komma. I budgeten lyfts samverkan mellan socialtjänst och primärvård fram, liksom vikten av ett ökat hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det ligger i linje med de behov vi ser och den utveckling som pågår och behöver stärkas i kommuner och regioner.

En viktig fråga nästa år handlar om att fortsatt öka kontinuiteten och tillgången till fast läkarkontakt, med fokus på de med de största vårdbehoven. Vi har de senaste åren sett en förbättrad kontinuitet och en ökning av andelen äldre som har fast läkarkontakt. Här måste fler åtgärder vidtas.

Primärvården är kärnan, men omställningen handlar om hela vården från den högspecialiserade vården till den kommunala hälso- och sjukvården. Den största utmaningen handlar om den demografiska utvecklingen och bristen på personal med rätt kompetens. Kommande tio år skulle en tredjedel av den tillkommande arbetskraften på hela den svenska arbetsmarknaden behöva arbeta inom vård och omsorg, enbart för att kunna upprätthålla den nuvarande personaltätheten. Vi kommer alltså inte att enbart kunna förlita oss på nyrekryteringar och att fortsätta arbeta som vi gjort tidigare.

I budgetpropositionen föreslås att de satsningar som pågår för att stödja kommuner och regioner i arbetet med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården kommer fortsätta under 2023, samtidigt aviseras det att satsningen minskas kraftigt till 2024 och 2025.

Fokus på att öka tillgängligheten

Regeringen föreslår i budgeten för 2023 att 3 miljarder avsätts årligen till prestationsbundna ersättningar för att öka vårdens kapacitet och minska väntetiderna till vård. Satsningen är i nivå med den befintliga tillgänglighetsöverenskommelsen som SKR och den föregående regeringen tecknade inför 2022. Även här aviseras alltså en mer permanent satsning.

I budgetpropositionen aviseras även 2 miljarder för fler vårdplatser och medel för en nationell vårdförmedling. Samtidigt försvinner de sex miljarder som avsattes för att hantera uppskjuten vård under pandemin. Detta trots att det fortsatt finns stora behov att minska väntetiderna.

Fler andra fortsatta satsningar finns också med i budgeten, bland annat inom cancer, psykisk hälsa och kvinnors hälsa. Det är viktiga besked där fortsatta satsningar åtminstone för de kommande tre åren tydliggörs.

Bättre statlig styrning

Regeringen vill se över styrningen i vården. En utredning ska tillsättas för att se analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap.

Att utredningen tillsätts får inte bli en ursäkt att slå av på utvecklingstakten. Här och nu behöver staten ta en mer strategisk roll kopplat till vårdens utveckling och arbeta tillsammans med sektorn kring de stora framtidsutmaningarna. När staten blir allt för operativ i sin styrning skapas osäkerhet och otydlighet, det riskerar dubbelarbete och ökar ofta den administrativa bördan för personal i kommuner och regioner. Vi har tyvärr sett allt för många sådana exempel den senaste tiden, med uppdrag till bland andra Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten som inte är förankrade i sektorns behov.

Kommuner och regioner behöver tillskott av statliga medel för att kunna hantera de stora och växande vård- och omsorgsbehoven i befolkningen. Vår utgångspunkt är att kommuner och regioner, har det ansvar för sina verksamheter och den kontakt med invånare och patienter som gör att de bäst vet hur gemensamt uppställda mål ska nås.

Långsiktiga överenskommelser viktiga

När regeringen gör riktade budgetsatsningar inom hälso- och sjukvården krävs en nära dialog med sektorn om hur de ska utformas. Genom att utforma satsningarna i formen av överenskommelser mellan SKR och regeringen kan vi gemensamt peka ut vad vi vill uppnå, staten kan skjuta till medel och kommuner och regioner kan ges frihet att utforma insatserna utifrån de lokala behoven och förutsättningarna. SKR inleder nu den dialogen med regeringen. Att teckna än mer övergripande överenskommelser som sträcker sig över längre tid inom vårdområdet skulle ytterligare stärka kommuners och regioners möjlighet att genomföra långsiktiga insatser med hög precision.

Kommuner och regioner kommer inte fullt ut att kompenseras för de stora kostnadsökningar de står inför 2023. Det statliga pandemistödet försvinner i stor utsträckning vilket innebär en halvering av stödet till hälso- och sjukvården inför 2023. Det i sig är rimligt men i budgeten aviseras en fortsatt minskning av stödet till hälso- och sjukvården med ytterligare närmare 40 procent inför 2024, detta är mer oroande och ger inte de långsiktiga förutsättningar sektorn behöver. Det kommande åren blir tuffa för många verksamheter. Nu behöver regeringen se till så att kommuner och regioner ändå får förutsättningar att använda de medel de får på bästa möjliga sätt genom ökad långsiktighet och stora möjligheter att använda medlen utifrån lokala förutsättningar och behov.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen