Tiden är mogen för att ändra statsbidragens utveckling

Omvandla riktade statsbidrag till generella eller klustra ihop dem till större. Addera styrning genom tillit, lagstiftning och uppföljning av kvalitet och resultat för att få en effektiv finansiering av välfärden.

Statsbidragen är tillsammans med skatter och egna intäkter, de största inkomstkällorna för att kommuner och regioner ska kunna bedriva den välfärd som medborgarna har rätt till. De generella statsbidragen utgör den största delen av bidrag från staten till kommunsektorn. Omfattningen av och antalet riktade statsbidrag, dedikerade till ett specifikt ändamål, har dock ökat kraftigt genom åren. Efter nittiotalskrisen fanns ett fåtal riktade bidrag och dessa har i dag vuxit till över 180 stycken.

Framgångsreceptet är generella bidrag

När SKR igår lyfte just frågan om statsbidrag på ett av Almedalsveckans seminarium var alla paneldeltagare, representanter från kommuner och regioner, forskare såväl som statliga företrädare, enade om hur framgångsreceptet borde se ut. För att få så mycket välfärd för pengarna som möjligt – och samtidigt bibehålla en lokalt fungerande demokrati – behöver statsbidragens utveckling förändras.

Bidragen är kostnadsdrivande och ineffektiva

Under pandemin , då allt inte fungerar som vanligt, har de tillfälliga statsbidragen gett förutsättningar för kommuner och regioner att hantera en mycket osäker tid. Men såväl forskning, Statskontorets årliga uppföljning och Riksrevisionens granskningar visar negativa konsekvenser med de riktade statsbidragen. De skapar ineffektivitet, ger kostnadsökningar som ofta blir bestående när bidraget tar slut, ökar administrationen och riskerar att öka skillnaderna mellan kommunerna och mellan regionerna. Riktade bidrag bör alltså inte användas när det inte är en exceptionell situation orsakat av yttre omständigheterÄndå fortsätter de specialdestinerade bidragen att trilla in.

Skapar ojämlika förutsättningar

Senast idag pratade Liberalernas Nyamko Sabuni i P1:s partiledarutfrågning om mer riktade statsbidrag till skolan, en verksamhet som redan idag har 60 till 70 olika detaljstyrande bidrag förenade med en stor administrativ börda för den enskilda kommunen. Och så här ser det ut, oavsett partifärg. Alla instämmer i teorin att riktade bidrag fungerar dåligt. I praktiken vill däremot varje parti visa upp sin slagkraftighet, sina skarpa åtgärder och sina tydliga prioriteringar. Allt som oftast innebär det ännu fler riktade statsbidrag, som är kontraproduktiva eller ineffektiva när de ramlar ner i kommunen eller regionen. Som Statskontorets generaldirektör igår konstaterade på SKR:s seminarium är det mest mellanstora kommuner som faktiskt söker bidragen. De har större administrativa muskler än små kommuner, där varje bidrag ofta är för små för att löna sig att söka. Riktade statsbidrag kan alltså skapa större skillnader mellan kommuner och regioner i form av vilka som kan söka och vilka som kan ta del av bidraget.

Merparten har avstått från att söka bidrag

SKR publicerade igår en rapport om statsbidragens utveckling. I den redovisas en enkät som besvarats av styrelseordföranden i landets kommuner- och regioner under våren 2021. 94 procent av de som svarade instämde helt och 6 procent delvis i att statsbidrag i första hand ska vara generella och nivåhöjande, det vill säga permanenta och ta hänsyn till den demografiska utvecklingen. Ett talande och representativt citat bland de svarande är att riktade statsbidrag gör den kommunala planeringen kortsiktig och ryckig. ”Man gör det man får bidrag för. Inte alltid det som behövs.” Merparten av de svarande har därför någon gång avstått eller diskuterat att avstå från att söka ett riktat statsbidrag. De främsta skälen är att bidragen upplevs kostnadsdrivande, är omgärdade med krångliga regler och innebär stora arbetsinsatser. Det har också handlat om för kort framförhållning eller att man behövt göra andra prioriteringar utifrån invånarnas behov.

Summa summarum: just nu fungerar de riktade statsbidragen lite som godis. Man vet att det i längden inte är nyttigt, men det smakar ju så bra för stunden. Jag hoppas att staten framöver vågar motstå frestelsen med kortsiktighet och ryckiga satsningar. Vi behöver ett långsiktigt, tillitsbaserat arbetssätt och att staten hellre styr via lagstiftning som gör det enklare att planera och följa upp.

Med de orden önskar jag er alla en trevlig och coronasäker sommar. För mig väntar nu några veckors ledighet innan höstens ekonomiska välfärdsutmaningar tar vid.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Informationsansvarig

    • Annika Wallenskog
      Chefsekonom

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen