Stark ekonomi trots flera bakslag till följd av pandemin

Nu börjar vi räkna ned dagarna före jul och förbereder oss på 2022. Att flera kommuner – som en julklapp – sänker skatten inför nästa år är ett av flera tecken på att sektorn just nu har en tillfälligt starkare ekonomi.

Inför nästa år är det 28 kommuner som sänker skatten och bara fem som höjer den och samtidigt kommer ingen region att höja sin skatt. För att hitta en motsvarande ekonomisk situation får vi gå tillbaka till de ekonomiskt starka åren från 2006 fram till att effekterna av finanskrisen successivt blev allt tydligare under 2008.

Det var i mars 2008 som JPMorgan Chase med hjälp av amerikanska staten tog över investmentbanken Bear Stearns på grund av akuta likviditetsproblem. I september 2008 tog sedan den amerikanska staten över de två största bostadslåneinstituten, Freddie Mac och Fannie Mae. Krisen tog sedan fart över hela världen i ett allt snabbare tempo när investmentbanken Lehman Brothers strax därefter ansökte om konkurs och inte räddades av den amerikanska staten eller FED.

Skatteintäkterna blev bättre än väntat

Finanskrisen drabbade kommunsektorn rent ekonomiskt betydligt hårdare än coronapandemin, även om pandemin både har inneburit och fortfarande innebär en stor belastning för verksamheterna. Efter finanskrisen stod det klart att skatteunderlaget endast ökade med 0,9 procent år 2009, att jämföra med ökningen på 2,1 procent år 2020. Den siffran blev klar häromdagen när alla inkomsttagares deklarationer för 2020 års deklarationer har räknats.

Det är välbehövligt att såväl den offentliga ekonomin som kommunsektorns ekonomi överlag är relativt stark. Både vi på SKR och andra bedömare förutspådde att pandemikrisen skulle komma att drabba kommunsektorn betydligt hårdare rent ekonomiskt. Vi höll ändå huvudet lite kallare än de flesta bedömare när vi gjorde vår mest negativa prognos i april 2020. Då räknade vi med att skatteunderlaget endast skulle öka med 0,9 procent. Det mesta såg nattsvart ut.

När staten till följd av pandemin sköt till stöd och ersättningar till företag och personer som drabbats av pandemin så ledde det till att skatteintäkterna inte påverkades i förväntad omfattning. Det gjorde att vi successivt kunde revidera upp skattunderlagsprognoserna, både under och efter 2020, till en nivå som motsvarar det slutliga utfallet av skatteunderlaget. Kommuner och regioner fick dessutom tillfälliga statsbidrag som översteg bortfallet i skatteintäkter. Nu under 2021 har ekonomin vänt tillbaka snabbare än förväntat samtidigt som stora delar av de ökade statsbidragen ligger kvar.

Krisers påverkan är svåra att förutspå

Pandemin väntas samtidigt även få mer långvariga konsekvenser som ännu är för tidiga att överblicka. Allt detta visar hur svårt det är att göra bedömningar av hur ekonomin påverkas vid stora kriser. Vi har gång på gång fått nya uppblossande vågor av smittspridning och samtidigt har såväl näringsliv som offentlig sektor varit snabba på att ställa om verksamheten.

Sverige har klarat ekonomin bättre än många andra länder under pandemin. År 2020 föll Sveriges BNP med 2,8 procent jämfört med EU-snittet där BNP föll med 6,1 procent. Och i år beräknas BNP i Sverige växa med nästan 4,5 procent.

Staten gick ur 2020 med en Maastrichtskuld som fortfarande låg inom intervallet för skuldankaret enligt det finanspolitiska ramverket. Det innebär att Sverige har en av de lägsta offentliga skulderna i Europa. Vid slutet av 2021 kommer skulden dessutom att ha sjunkit till en ännu lägre nivå som andel av BNP.

Ekonomin ger oss bättre utgångsläge

Nu har Omikron-varianten drabbat världen och med den har nya restriktioner kommit. Även denna gång föreslår regeringen finanspolitiska stöd som att åter ta bort karensavdraget, ge förlängd möjlighet till tillfällig föräldrapenning om förskolor stängs och ersätta arbetsgivare om de får högre sjukpenningkostnader än normalt.

Vi ser nog alla fram emot en jul i sällskap av de närmaste och ett 2022 där vi slipper fler virusmutationer så att vi åtminstone delvis kan börja återgå till livet innan virusutbrottet. Det är viktigt att påminna att den nu tillfälligt goda ekonomin dessvärre också har ett slut, men ger oss en bättre grund. De kommande åren kräver både satsningar på välfärdens kärnverksamheter liksom på framtidsområden som att få personer långt från arbetsmarknaden i jobb, välfärdens kompetensförsörjning, klimatomställningen och välfärdens digitalisering.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen