Hög delaktighet i Oskarshamns barnavårdsutredningar
Oskarshamn har precis avslutat delstudie 1 i NUSO. Johanna Woxö och Amanda Andersson berättar om sina erfarenheter från datainsamlingen för avslutade barnavårdsutredningar för barn/unga 0–17 år.
Enhetschef Johanna Woxö och socialsekreterare Amanda Andersson, Oskarshamns kommun.
Varför är ni med i NUSO?
– Vi vill vara med och bidra med information, men framförallt skapa en grundlig bild av den verksamhet vi har idag. Vad behöver vi tänka lite extra kring – och vad fungerar idag som vi kan fortsätta att bygga vidare på? NUSO är ett viktigt steg för oss för att kunna erbjuda en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst i framtiden, säger Johanna Woxö, enhetschef på utredningsenheten barn och familj.
Hur fungerade det att genomföra datainsamlingen?
– Det fungerade väldigt bra. Arbetsgruppen gjorde det samtidigt under en förmiddag och kunde hjälpa varandra om frågor uppstod. Totalt samlade vi in data från 109 utredningar, säger Amanda Andersson, socialsektreterare.
– Tankar som väcktes hos mig var hur intressant och spännande det är att få en överblick av det mångsidiga arbete vi gör, men också hur stor variation det är i våra arbetsuppgifter beroende på vilken situation en familj befinner sig i. Det är ett arbete som i många stunder kan vara mycket svårt och utmanande, men det är samtidigt ett fantastiskt givande arbete som är oerhört viktigt för att göra barns och ungas röster hörda. Genom NUSO blev jag påmind om hur stolt jag är över att få arbeta på min arbetsplats och över det meningsfulla arbete vi gör.
Ni har precis fått era övergripande lokala resultat. Kan ni berätta något om det redan nu?
– Vi är stolta över att barnen är så delaktiga i våra utredningar. Runt 80 % av de barn vi utreder träffar vi generellt minst 2 gånger, men de flesta 3 eller flera gånger, säger Johanna.
– Däremot har vi ett jobb att göra när det kommer till skillnader mellan könen. Vi har fler samtal med flickor och beviljar flest insatser i ärenden som rör flickor. Vi behöver hitta sätt att nå pojkar, motivera familjen till insatser och ha insatser som är anpassade efter deras behov.
– Vi ser också att den allra vanligaste utsattheten för barn är i hemmiljön, för både pojkar och flickor. Det vill vi titta mer på – vilka insatser vi beviljar och vad de leder till, i hur hög grad är det återkommande utredningar, osv.
– Många delar bekräftar det vi tänkt eller haft en känsla av, men nu får vi det svart på vitt, vilket lett till givande diskussioner.
Varför är det viktigt för dig som socialsekreterare att vara med i NUSO?
– Jag hoppas att NUSO blir ett sätt att dela erfarenheter med socialsekreterare i andra kommuner och jämföra resultat för att se likheter och skillnader. På så sätt kan vi få nya perspektiv och skapa förutsättningar för utveckling. I helhet hoppas jag att NUSO kan bidra med ny och värdefull kunskap som vi kan använda i vårt dagliga arbete, säger Amanda.
– För mig är det viktigt att vara med i NUSO eftersom det hjälper mig och min arbetsgrupp. Genom NUSO hoppas jag att vi får en tydlig bild av vad vårt arbete faktiskt leder till, vad som fungerar väl, och vad vi behöver utveckla, säger Amanda.
Vad händer nu?
– Vi har ännu bara hunnit titta på de delar som initialt fångade vårt intresse. Delaktighet är något vi själva arbetat med i vår ISU och det är därför extra roligt att se att vi är på rätt väg. Vi ser fram emot att få grotta ner oss i resultaten ännu mer och utveckla vår verksamhet efter det vi faktiskt vet. Självklart ser vi också fram emot sammanställningen senare under året. Där kommer det bli intressant att höra andras tolkningar och vilka behov de ser för sina verksamheter, säger Johanna.