Publicerad 19 april 2023
Nyhet

Hot och hat påverkar det demokratiska samtalet

Hur påverkar hot och hat de förtroendevalda och det demokratiska samtalet i stort? Om det handlar en ny antologi som SKR publicerar idag.

Lena Langlet.

Lena Langlet.

Antologin innehåller texter skrivna av forskare och experter. Den innehåller även en text av Lasse Stjernkvist, tidigare riksdagsledamot och kommunalråd, där han diskuterar samtalstonen i politiken. Övriga teman är utvecklingen av förtroendevaldas utsatthet för hot och hat över tid, hur förtroendevalda i kommuner och regioner hanterar svåra beslut som kan förorsaka ökade hot, hur man kan komma åt en bättre samtalston på nätet samt hur viktigt det är för en demokrati att medborgarna har kunskaper om politik och samhälle.

– Hot och hat inte orsakar inte bara lidande för de som utsätts, utan påverkar alla förtroendevalda i deras uppdrag. Det kan också få allvarliga konsekvenser för det demokratiska samtalet och påverka medborgares möjligheter till deltagande. Det finns behov av en bredare diskussion om vilket ansvar aktörer inom olika områden har för att motverka den nuvarande situationen och vända utvecklingen, säger Lena Langlet, chef för demokratisektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Behov av lagstiftning

Kommuner och regioner har i egenskap av arbetsgivare ett tydligt ansvar för de anställdas skyddsbehov vid hot och hat och har med stöd av arbetsmiljölagen skyldighet att vidta åtgärder när de anställda utsätts. Men den skyldigheten gäller inte de förtroendevalda som inte är anställda och som därför saknar en arbetsrättslig relation till kommunen eller regionen. För att tydliggöra kommunernas och regionernas rättsliga ansvar för de förtroendevaldas trygghet och säkerhet behöver frågan regleras. SKR har hemställt till regeringen att förtydliga att kommuner och regioner har ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet, antingen i kommunallagen eller på annat sätt.

Sedan 2020 finns skärpt lagstiftningen för de som hotar och trakasserar förtroendevalda och dess anhöriga i kommuner och regioner.

”Politik är inget kramkalas”

Jag har inte träffat någon som inte vill ha ett sunt debattklimat. Samtidigt möter jag många som menar att det har blivit betydligt sämre. Jag tror inte att det går att utveckla någon slags regelbok för debattklimatet. Vi tycker olika och vi har olika stort ansvar. Den som är partiledare eller kommunstyrelsens ordförande har ett särskilt stort ansvar.

Citatet ovan är hämtat från Lasse Stjernkvist text om samtalstonen i politiken, och lyfter bland annat det egna ansvaret som förtroendevald för att bidra till ett bättre samtalsklimat. En demokrati behöver livliga debatter, men det behöver finnas en tydlig gräns mellan oenighet i en sakfråga och personliga påhopp.

– Vi vill med den här antologin peka på att alla i ett samhälle har ett gemensamt ansvar för att skapa ett bättre samtalsklimat. Det är ett långsiktigt och ihärdigt arbete som handlar dels om att det behöver bli svårare att utöva hot och att sprida hat och desinformation, och dels om att få till en levande och respektfull dialog om angelägna samhällsfrågor, säger Lena Langlet.

Fakta

Brå har publicerat fem jämförbara undersökningar av Politikernas trygghetsundersökning (PTU), som studerat utsattheten under 2012, 2014, 2016, 2018 samt 2020. Under de år som Brå genomfört undersökningen genomförts hittills framkommer att utsattheten var högst under valåret 2018, då var tredje förtroendevald uppgav att de blivit utsatta i egenskap av förtroendevald.

I den senaste undersökningen, som studerar utsattheten under det mellanliggande året 2020, uppgav 28 procent av kvinnliga förtroendevalda och 25 procent av manliga förtroendevalda att de blivit utsatta för någon typ av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld.

Läs vidare

Sakkunnig

Anna-Lena Pogulis
Utvecklingsledare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.