Publicerad 6 juli 2021
Debatt

Behov av reformer och åtgärder för de långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten ligger på rekordnivåer och förväntas stiga ytterligare. Det saknas idag reformer för att fler individer ska få stöd att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Gruppen långtidsarbetslösa ökar och närmar sig 200 000 individer. Det leder till att fler behöver hjälp från kommunen för att försörja sig, den vanligaste orsaken till att enskilda personer idag får ekonomiskt bistånd är långvarig arbetslöshet. Problemen har förstärkts under pandemin till följd av en förändrad arbetsmarknad. Men de började inte med pandemin och kommer inte upphöra när pandemin är över.

Utmaningarna som kommunerna står med är en följd av förändringar som pågått i flera år. När Arbetsförmedlingen har gjort kraftiga neddragningar på kontor och personal runtom i landet, lämnas de som är i störst behov av stöd i sticket. Arbetsförmedlingen har under lång tid varit otillräcklig för arbetslösa unga, personer med funktionsnedsättning och de med utländsk bakgrund.

Det leder i förlängningen till en övervältring av uppgifter och kostnader på kommunerna. Redan idag ligger kommunernas kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd relaterat till arbetslöshet på över 10 miljarder kronor.

Det är inte hållbart. Fler behöver komma i jobb och arbetsgivarna måste kunna anställa. SKR har pekat på en lång rad åtgärder som behövs för en fungerande arbetsmarknad. Här är tre viktiga punkter som rör gruppen längst från arbetsmarknaden.

1. Stärkt samverkan och mer stöd till individerna.

Många av dagens arbetslösa behöver insatser från flera aktörer, och under en längre tid, för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Idag haltar dock samverkan mellan kommuner, Arbetsförmedling och fristående aktörer på många håll. Med en tydlig rollfördelning mellan kommuner, Arbetsförmedling och fristående aktörer, samt flexibla insatser på individnivå, som till exempel förlängd etableringstid, ökar chansen för att fler ska komma i arbete.

2. Långsiktiga utbildningssatsningar.

Fler behöver utbildning och kompetensutveckling för att möta behoven på framtidens arbetsmarknad. Många kommuner vill möta de ökade utbildningsbehoven på arbetsmarknaden och har byggt ut yrkesutbildning för vuxna i komvux på ett exceptionellt sätt. Men för att möjliggöra fler platser behöver kommunerna bättre och mer långsiktiga planeringsförutsättningar än det ettåriga statsbidrag som styr idag.

3. Besked om kommunernas roll

Runt midsommar skulle besked komma från regeringen om dels vilken roll kommunerna ska ha i den framtida arbetsmarknadspolitiken, dels hur Arbetsförmedlingen och fristående leverantörer ska samarbeta med kommunerna. Så blev det inte. Kraft och resurser som skulle kunna gå till att utföra insatser gentemot arbetssökande sätts återigen på vänt. Kommunerna fyller en viktig roll redan idag för de som står längst från arbetsmarknaden, och kan fortsätta göra det. Men det måste vara tydligt vad de kan göra, och hur finansieringen ska se ut.

Under nästa år ska förhoppningsvis den nya Arbetsförmedlingen vara på plats. Samtidigt saknas förslag och reformer för de grupper som står längst från arbete. Långtidsarbetslöshet är inte ett problem som löser sig av sig själv. Det krävs samlade krafter för att vända utvecklingen och det behövs likvärdigt stöd över hela landet. Låt oss fokusera på hur vi kan få till det tillsammans.

Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälles webb den 6 juli 2021

Läs vidare

Sakkunnig

Roy Melchert
Sektionschef

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.