Publicerad 11 mars 2022

Hälsofrämjande samverkan för jämlik hälsa i utsatt område

Lindängen i Malmö är ett område med många individer i socioekonomiskt utsatta situationer. För att stärka hälsa och egenmakt hos invånarna där har lokalt förankrade Hälsofrämjare utbildats och anställts. Genom denna verksamhet skapas engagemang och drivkraft hos områdets boende att själva öka sin kunskap och förmåga att göra hållbara livsstilsförändringar.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Det områdesbaserade hälsofrämjande projektet för jämlik hälsa startade 2016. Projektet skapades i nära samverkan mellan projektägaren Malmö Universitet, Malmö Stad, Region Skåne, en producent av munhygienprodukter samt aktörer i civilsamhället och områdets invånare själva.

Utmaningsdriven innovation

Området Lindängen i Malmö med 7 000 invånare, blev starten för projektet som finansierades med medel från Vinnova inom ramen för utmaningsdriven innovation. Under projektets gång är Akademins roll att stötta arbetsprocesserna genom kontinuerligt lärande och forskande i samverkan med invånarna och partners. En evidensbaserad forskningsmodell för samverkan användes för tvärvetenskapliga, hälsofrämjande och deltagarbaserade interventioner, Community Based Participatory Research model, CBPR. Projektet vilar även på WHO:s The Ottawa charter for health promotion, en internationell överenskommelse från 1986.

Syftet med projektet var att öka jämlikheten i hälsa i socialt och ekonomiskt utsatta områden där befintliga levnadsvillkor skapar särskilda behov av förståelse, resurser och insatser för att påverka levnadsvanor. Utbildnings- och inkomstnivåer i Lindängen är lägre än för övriga Malmö och har en arbetslöshet på 50 procent och där barnfattigdom är 40 procent. För att uppnå högre upplevd hälsa hos befolkningen var antagandet att insatserna måste möta invånarna där de befinner sig utifrån deras olika förutsättningar. Därför passade en deltagarbaserad intervention väl.

Samarbeten

Samverkansprocessen skedde i enlighet med en så kallad Pentahelix-modell. Den innebär att fyra sektorer: näringsliv, offentlig sektor, akademin och idéburen sektor samverkar med den femte sektorn, medborgarna som står i centrum. Övriga sektorer, parterna i samverkansformen agerar, genom sina verksamheter, omkringliggande stöd, bollplank och mentorer för de lokala, så kallade Hälsofrämjare som rekryterades till projektet. Hälsofrämjare är engagerade, drivna, lokala individer med olika kulturell bakgrund. De driver det operativa arbetet, ansvarar för aktiviteter samt engagerar de boende i området inom olika teman samt samarbetar med studenter och forskare.

Projektägare är Malmö Universitet i samarbete med de 14 olika parter ur civilsamhälle och idéburna organisationer som ingår i projektets styrgrupp. Styrgruppen har det strategiska ansvaret, analyserar resultat och ser till att sprida resultaten vidare i sina nätverk. Den operativa gruppen i Lindängen planerar och utvärderar arbetet, stödjer Hälsofrämjarna samt lyfter strategiska frågor och resultat.

Genomförande

En behovsinventering genomfördes inför projektstart. Invånarna tillfrågades om sina behov och matchades med framtagna lösningar i samverkan mellan aktörer, sektorsrepresentanterna. En strategisk planering applicerades enligt CBPR modellen. Samverkan, aktiviteter och hälsa utvärderas kontinuerligt genom deltagarbaserade interventioner i samarbete med boende och hälsofrämjare. Därefter utvecklades hälsofrämjande lösningar i samarbete med olika områdesbaserade aktörer.

Hälsopromotiva, kreativa och stödjande miljöer så kallade verkstäder fungerar som ramsättning för olika teman. Verkstäderna drivs av Hälsofrämjarna tillsammans med deltagande invånare.

Verkstädernas olika teman:

  • munhälsa och kost
  • barn – trygghet i utemiljön
  • fysisk aktivitet
  • kvinnors hälsa
  • psykisk hälsa
  • social hälsa.

Hälsofrämjarna fungerar som viktiga strategiska bryggor i pentahelix-modellen, mellan de olika samverkande sektorerna och deras verksamheter samt gentemot invånarna. Hälsofrämjarna får anställning på 50 till 70 procent, hos samverkansparter inom projektet. Det kan vara idéburna verksamheter som Röda Korset, eller områdesbaserade bostadsbolag. Med lokal områdeskulturell förankring och i nära dialog med invånarna känner Hälsofrämjaren väl till förutsättningar, möjligheter och behov.

Arbetet innefattar ett stort fokus på mänskliga rättigheter och stöd från mentorer då de kan möta motsättningar mellan olika befolkningsgrupper och utvecklar därmed nyttig interkulturell kompetens.

Det här har arbetet lett fram till

Under perioden har sex Hälsofrämjare utbildats och anställts av olika aktörer inom området. Forskningen har visat på:

  • bättre livskvalitet
  • ökad självskattad hälsa
  • bättre fysisk hälsa
  • stärkt egenmakt på individ- och gruppnivå
  • stärkt social hållbarhet i området.

Genom hälsofrämjande satsningar ökar möjligheter till integration och ökad hälsolitteracitet bland invånarna i områdena. Utifrån sin roll som Hälsofrämjare tillgängliggörs hälsoinformation och kunskap på respektive individs modersmål och bidrar till tillit och trygghet. Aktiviteterna i verkstäderna bryter ensamhet och bidrar till nya sociala nätverk som inspirerar till hälsosamma val och livsstilsförändringar. Sammantaget ökar människors upplevelse av begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och upplevelser av egenmakt.

De viktigaste slutsatserna

Utvärderingarna påvisar flertalet framgångsfaktorer:

  • Arbetsmodellen stärker medborgarnas inflytande i området och bidrar således till integration och upplevelse av egenmakt och demokrati.
  • Pentahelix-modellen som samverkansmodell ökar kapaciteten att möta invånarnas behov i området genom brett deltagande inom de olika sektorerna.
  • Levnadsvanor förändrats genom social integration.
  • Hälsolitteraciteten, kunskap om hälsa generellt och möjligheten att ta informerade beslut, har ökat i Malmö.
  • Hälsofrämjarna är lokalt rekryterade personer med tydlig förankring i lokalsamhället bidrar till trovärdighet och tillit hos deltagarna.
  • Genom att utbilda och anställa de lokala Hälsofrämjarna säkras fortsatt arbete och utveckling av verkstäderna, och stärker samverkan i modellen.
  • En bemanning för utmaningar såsom under Corona-pandemin för att hantera informationsbehov på flera olika språk till familjer i området. Samt för att hjälpa äldre med matinköp och bryta isolering och ensamhet under pandemin.
  • Muntlig information på sitt eget modersmål bidrar till både ökad hälsolitteracitet och minskar risken för att desinformation ska spridas.

Fördjupning

Margareta Rämgård, Docent vid Malmö Universitet och projektledare för samverkansprojektet berättar mer om projektet i filmklipp från Malmö Universitets webbplats.

Jämlik hälsa, hälsofrämjande innovation i samverkan, Malmö universitet

Kontaktpersoner

Margareta Rämgård
Docent, Malmö Universitet
margareta.ramgard@mau.se

Informationsansvarig

  • Jesper Ekberg
    Konsult

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Corona, covid-19, Folkhälsa
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2016 - pågående
Verksamhetsområde
Demokrati, Hälsa och sjukvård, Integration, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel