Publicerad 15 mars 2021

Uppföljning viktigt i jämställdhetsarbetet

Att kartlägga och aktivt följa upp arbetet. Det är Askersunds kommuns strategi för att etablera jämställdhetsarbetet och komma till rätta med könsskillnader i skolresultat.

Elin Weiss, utvecklingsledare, och Anneli Jöesaar, kvalitetsstrateg, är drivande i Askersunds kommuns jämställdhetsarbete i förskolan och skolan. De har 20 procent i sina tjänster att ägna åt jämställdhetsarbete. Förra året publicerade de en rapport med fokus på genus, jämställdhet och normer. Den bygger på kartläggningar av kommunens jämställdhetsarbete på olika områden, där könsskillnader i skolresultat är en del. Mia Heikkilä, professor i pedagogik, har fungerat som forskarstöd i detta arbete.

Rapporten Genus, jämställdhet och normkritik

Det nationella mönstret går igen i kommunen och tjejerna har över tid presterat bättre. Skillnaderna märks också när det gäller exempelvis skolfrånvaro, kränkande behandling och synen på olika undervisningsämnen.

Kunskapsnivån bland skolpersonalen om orsaker till könsskillnaderna i resultaten varierar men det finns eldsjälar som driver utvecklingen framåt.

– Spridningen till lärarna är en utmaning. En verksamhetsnära ingång är viktigt för framgång, kanske genom nätverk, säger Elin Weiss.

Normer och förväntningar påverkar

En av de drivande är högstadieläraren Linnea Urberg. Hon arbetar på Sjöängsskolan, en skola med cirka 470 elever i årskurs 6-9. Hon diskuterar gruppdynamik med kollegorna, och hon försöker också analysera sina förväntningar och sitt eget bemötande av eleverna. Lärarna på skolan delar material med varandra. Hon tycker att det är viktigt att uppmärksamma normer, tala om dem med eleverna och lyfta fram hur de har sett ut historiskt.

På Sjöängsskolan analyserar lärarna könsuppdelad statistik för att få syn könsskillnader och hon ser att det finns flera olika orsaker till varför det ser ut som det gör.

– Det är många olika orsaker, mycket kopplat till normer och hur man växer upp, uppfostran och social bakgrund. Prestationskrav påverkar till exempel flickors upplevelse av stress, säger Linnea Urberg.

Hon märker tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i undervisningssituationer. Könsskillnader märks i engagemang och diskussion på lektionerna.

– Jag ser mycket skillnad i motivation. Det är oftast tjejerna som räcker upp handen, säger hon, och konstaterar att hon kan behöva göra särskilda ansträngningar för att väcka killarnas intresse för ämnet genom att till exempel knyta an till sådant som kan anses manligt.

Upplever skillnader i förväntningar

Att det finns olika förväntningar kopplade till kön menar också några av eleverna på Sjöängsskolan. De pekar på normer som att tjejer förväntas vara mer skötsamma och prestera bättre – och menar att förväntningarna kan komma från lärare och föräldrar, men också från eleverna själva.

De säger att pojkarna oftare påverkas av grupptryck och en anti-pluggkultur.

– Det kan vara en cool kille som drar med sig de andra i att de inte ska plugga. Det är inte lika mycket socialt tryck på tjejer, säger en elev.

Alla, oavsett kön, är eniga om att det är viktigt med en gymnasieutbildning för att få ett arbete. Men i valet av utbildning och hur man ser på utbildningen kan skiljer sig ofta åt enligt eleverna.

– Killarna tror jag väljer bygg, lärling eller fordon. Jag tycker att det är ganska tråkigt, men så länge man blir godkänd, säger en av eleverna.

Behov av stöd från rektorer och politiker

Utvecklingsledaren Elin Weiss och kvalitetsstrategen Anneli Jöesaar framhåller att en hållbar organisation för jämställdhetsarbete innebär att nämnden och förvaltningen visar intresse och ger utrymme för arbetet, men att en nyckel i arbetet är legitimitet hos rektorerna. Cheferna behöver visa personalen att och varför jämställdhetsarbetet är angeläget.

– Det handlar om hur rektorerna prioriterar och ger arbetet med jämställdhet legitimitet bland personalen. Det behövs en positiv budbärare som kan lyfta att det är ett viktigt arbete, säger Elin Weiss.

Vendela Lehn, skolchef i Askersunds kommun, berättar att politikerna, förvaltningen och ledningsgruppen får tillgång till mycket statistik om elevernas skolresultat och att den kompletteras med en gedigen analys som tas fram och presenteras av Elin Weiss och Anneli Jöesaar. Hon understryker betydelsen av att förhålla sig till statistiken på ett klokt sätt, att kommunen följer samma elever över tid för att fånga progressionen. Och frågorna är ständigt uppe.

– Vi har tänkt och diskuterat väldigt mycket kring genus och jämställdhet, hur vi skapar och minskar möjligheter i förskolan och skolan genom hur vi pratar och uppmuntrar. Våra barn och elever påverkas av vår egen medvetandegrad, säger hon.

”Jämställdhet är inget projekt”

Ronny Larsson, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, menar att det finns ett stort intresse för frågorna bland de förtroendevalda i kommunen. Han tycker inte att det är rimligt att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, och menar att det är något alla håller med om. Oavsett politisk färg.

– Olika partier har olika värdegrunder. Det skulle kunna vara ett hinder, men hittills har det inte varit ett problem. Vi lägger in jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhet, inte i projektform, säger Ronny Larsson.

Han understryker betydelsen av att jämställdhetsarbetet inte drivs i projektform utan som en del i ordinarie verksamhet, och betonar att arbetet med att påverka könsskillnader i skolresultat handlar om långsiktig förändring. Därför är det viktigt att politiker och förvaltningen inte trycker på förskolorna och skolorna för hårt. Det handlar om rätt balans, att alla delar i styrkedjan är med från politik och förvaltning till den enskilda skolan samt att det finns en rimlig ambitionsnivå.

– Att förändra normer tar tid, och det finns behov av en gemensam förståelse för varför jämställdhetsarbetet är viktigt, säger han.

En insikt som Elin Weiss och Anneli Jöesaar fått i sitt arbete är att jämställdhet kan vara ett känsligt ämne. Det ses ibland som något personligt och privat istället för som ett kunskapsområde, vilket gör att en del har svårt att se skillnad mellan det professionella och det privata.

– Personliga åsikter kan sätta stopp. Men personliga åsikter ska inte påverka arbetet då det finns framskrivet i skolans styrdokument, säger Elin Weiss.

Fördjupande studie

Askersunds kommun gör årligen en enkät till barn i förskolan och elever i grundskolan. För att få en mer djupgående bild av har kommunen i år valt att visstidsanställa forskaren Tobias Axelsson för att studera kommunens jämställdhetsarbete från ett barn- och elevperspektiv.

Syftet är att ta fram ett forskningsstöd som kommunen kan använda sig av i sitt fortsatta jämställdhetsarbete. Han kommer också att intervjua pedagoger för att ta reda på hur de uppfattar och genomför sitt jämställdhetsuppdrag. Resultaten ska redovisas i juni.

Texterna bygger på intervjuer gjorda av Åsa Ernestam, utredare SKR.

Fakta

Askersunds kommun

Antal invånare: 11 211

Antal elever i F-9: 1 153

Antal barn 1-5 år inskrivna i förskolan: 465

Källa: SCB och Skolverket 2018

Informationsansvarig

  • Åsa Ernestam
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.