Publicerad 15 mars 2021

Arbetsmodell förbättrade skolresultaten

På några år har Sollentuna kommun lyckats förbättra skolresultaten för både tjejer och killar. Bland annat med hjälp av arbetsmodellen Skriva sig till lärande.

När arbetet med Skriva sig till lärande, STL, inleddes hade kommunen var killarnas skolresultat betydligt lägre än tjejernas. Kommunen hade ett ingångsvärde och följde sedan upp resultaten efter en tid med arbetsmodellen. Det syntes då att framför allt killarnas resultat förbättrats.

Orsakerna till resultatförbättringen är inte klarlagd annat än för arbetet med STL. Kommunens skolchef Mikael Kaspar tror att några av framgångsfaktorerna med modellen är att eleverna arbetar i team och ställer krav på varandra samt att eleverna får snabb återkoppling på sina prestationer. STL innebär också mer strukturerad undervisning.

Kommunen lägger betydande resurser på att utbilda lärare i STL. Tidigare hölls utbildningen endast för lärare i årskurs 1-6, men nu erbjuds den även lärare i årskurs 7-9. Och Mikael Kaspar är övertygad om att skolresultaten kan bli ännu bättre om kommunen använder modellen fullt ut även i de högre årskurserna i grundskolan. Han framhåller att det är en viktig förutsättning att utbildningen sker på arbetstid samt att det finns utbildare i den egna kommunen.

– Omsättningen på personal gör att vi behöver börja om lite varje år. Det gäller att hålla i hela tiden för att kunna säga att alla skolor jobbar aktivt.

Könsuppdelad statistik i resultatuppföljning

Mikael Kaspar framhåller att det inte räcker att mäta resultatglappet utan att också titta på utveckling över tid samt på individers progression och resultat vid olika tillfällen under hela skoltiden. Han berättar att könsuppdelad statistik används i resultatuppföljning och dialog. Representanter från förvaltningen besöker varje skola en halvdag per år.

– När vi åker ut förväntar vi oss att skolorna ska ha haft resultatdialog, att rektorerna pratat med lärarna om vad, varför och hur. Allt aggregeras upp, sen generaliserar vi, säger Mikael Kaspar, och fortsätter:

- Hela styrkedjans engagemang och intresse är viktigt. Politikerna här är engagerade och intresserade av detta.

Genusarbete och mer varierande undervisning

Skolorna prövar olika typer av metodik i klassrummen och Mikael Kaspar konstaterar att killar ofta verkar uppskatta att arbeta i kortare moment, medan tjejer fungerar bättre när det är ”katederundervisning”. Arbete i grupp och digitalt förefaller också gynna killarnas resultat. Skolorna prövar också att ge elever möjlighet att redovisa sina kunskaper muntligt istället för skriftligt.

– Vi har ett par skolor där pojkarna presterar bättre än flickor. Det är intressant att kolla vad de gör som inte andra gör. Det verkar handla om attityder, att skapa miljöer där alla kan lyckas, förebyggande och hälsofrämjande insatser från elevhälsan, säger han.

Könsmönster och hierarkier

Johan Eriksson är biträdande rektor på Runbacka skolor, en F-9-skola med cirka 570 elever. Här ligger skolresultaten över kommunsnittet för både killar och tjejer – bland tjejerna är resultaten mycket höga.

Jonas Eriksson berättar att skolan grundligt analyserar könsuppdelad statistik, men att de inte har tagit del av så mycket forskning om vilka orsaker det skulle kunna finnas till könsskillnaderna.

För skillnaderna finns där. Det säger flera av lärarna på skolan. Margareta Liljequist, som undervisar i spanska och svenska, berättar till exempel om hur social status påverkar undervisningssituationer. Hon upplever att det handlar mycket om psykologi i elevgruppen och att de vuxna på skolan behöver mer kunskap om detta för att finna strategier.

– Jag märker i svenska och spanska att det i en tjejgrupp finns en vilja att smälta in, att inte sticka ut. Bland killar finns hierarkier – det finns killar som är de smarta, som ska föra allas talan. Andra killar som inte kan hävda sig där intar inställningen ”jag skiter i det”. Hur får vi killar som placerar sig utanför att komma till tals?

Strategier för att förbättra resultaten

Att lärarna sitter tillsammans och förbereder gruppindelningar är ett sätt att skapa goda förutsättningar för samarbete och kommunikation. Biträdande rektor Johan Eriksson nämner också att möjligheter för eleverna att redovisa sina kunskaper muntligt underlättar för de elever som är sämre på att uttrycka sig skriftligt, men att det kan vara tidskrävande.

Han berättar att eleverna, när han var SO-lärare, fick spela in sig själva då de diskuterade ett prov. När de diskuterar kan de tillsammans komma över första tröskeln då de hjälper varandra att förstå frågan. Dessa inspelade diskussioner gjorde stor skillnad för pojkarnas möjligheter att visa sina kunskaper.

Anne-Li Lidman, lärare i hem- och konsumentkunskap, berättar att hon har undervisningen i halvklass och att det underlättar för henne att uppmärksamma både killar och tjejer när hon ställer frågor.

Modellen STL gör skillnad

Runbacka skolor började med STL började på högstadiet för tre år sedan. En tredjedel av lärarna på högstadiet har gått fortbildningen och skolans målsättning är att ge alla lärare möjlighet att få gå kursen, på arbetstid.

Margareta Liljequist är en av de som gått . Hon säger att killarnas resultat i svenska och spanska har förbättrats sedan hon började arbeta med STL. Det understöds också av att de killar som har arbetat med STL sedan de tidiga skolåren presterar bättre än de övriga.

– Jag ser i spanska och svenska att de elever som jobbat mycket med STL skriver mer text. Annars skriver killar ofta väldigt kortfattat. De här killarna är väldigt duktiga på att ge respons och jobba med feedback. Det är den första kullen som jobbat mycket med STL.

Hon ser emellertid en nackdel med STL och det är att modellen bara har fokus på skrivande, inte läsande. Hon märker att eleverna är bra på begrepp och ord men har svårt att läsa mellan raderna och därför skulle det behövas en systematisk satsning på läsning.

Förväntningar i skolan och hemma

Många av eleverna på Runbacka skolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har förväntningar både från sig själva och hemifrån.

– I vår klass har det nästan blivit coolt att vara duktig, man blir inte retad om man är bra i skolan, säger en elev.

Men eleverna upplever att det till viss del finns olika förväntningar beroende på kön.

– Många lärare kanske anser att tjejerna ska vara mer organiserade och snäppet bättre. De kanske satsar mer på att hjälpa killarna, och då kanske en tjej som behöver hjälp inte får lika mycket, säger en elev.

Flera av eleverna framhåller vikten av rutiner och självkontroll. En kille beskriver att det handlar om att göra rätt och lägga ner lagom mycket tid.

– Det är viktigt att plugga, men du ska inte plugga ihjäl dig så att du hamnar i att du inte orkar mer. Balansera med nåt du gillar att göra. Något du tycker är kul, göra något med en kompis.

En annan berättar att det handlar mycket om att ha rätt studieteknik. Eleverna har haft några lektioner om studieteknik och det har varit till hjälp. De har fått tips om en app som underlättar genom att du jobbar med en sak under en viss tid i intervaller.

– Vi har studiero och vi har bra resurser, läxhjälp i studion och gamla elever hjälper till efter skolan. Jag satsar på att jobba klart så jag kan vara fri när jag kommer hem.

Eleverna uppskattar STL

Eleverna berättar att de arbetar med STL i de flesta ämnen som exempelvis NO, SO, språk och idrott. De gör det varje gång de har ett stort arbete eller skriver uppsats. De uppskattar modellen, framför allt återkopplingen, att processen ger dem möjlighet att förbättra den text de arbetar med samtidigt som de utvecklar en förmåga att ge respons.

– Den som ger respons kanske får idéer till sin egen text. Man lär sig se fördelar och nackdelar med att göra på ett visst sätt.– Det är jättebra. När man väl lär sig respons lär sig hur man ska ge respons på ett bra sätt. Det kan man ta med sig senare i livet.

Eleverna tror inte själva att det är någon skillnad mellan hur tjejer och killar uppfattar STL och tror inte att STL får några särskilda konsekvenser för killars respektive tjejers resultat. Men en av killarna beskriver att STL skapar en tydlighet och gör att de ser vad de behöver ägna mer tid åt.

Texterna bygger på intervjuer gjorda av Åsa Ernestam, utredare SKR.

Fakta

Sollentuna kommun

Invånare: 71 870

Antal barn inskrivna i förskolan: 3 883

Antal elever F-9: 11 118

Källa: SCB och Skolverket

Informationsansvarig

  • Åsa Ernestam
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.