Publicerad 27 september 2021

Köp av verksamhet

SKR följer regelbundet upp hur kommuner och regioner använder marknaden för olika typer av välfärdsverksamhet som annars skulle ha utförts i egen regi. Som en följd av pandemin ökade andelen köpt verksamhet i löpande priser svagt under 2020 och minskade med två tiondels procent, sett som sektorns andel av totala kostnader

Traditionellt utför kommuner och regioner sitt uppdrag inom till exempel vård, skola och omsorg i egen regi. Efter valfrihetsreformen och flera förändringar i olika lagar under 90- och 00-talet som syftade till att öka individens valfrihet och underlätta för privata aktörer att vara verksamma, utförs allt mer av den offentliga välfärden av privata aktörer.

Utöver att privata alternativ inom välfärden blivit allt vanligare, ökar också samverkan inom sektorn. Detta kan förklaras dels av att förutsättningarna för formaliserad samverkan mellan olika offentliga aktörer har stärkts, dels utifrån ett behov eller nödvändighet att finna effektiva lösningar för att hantera sitt uppdrag. Samverkan sker inom många områden såsom sjukvård, gymnasieskola, avfallshantering och trafik. Individens möjlighet att välja utförare eller sjukvårdsmottagning inom öppen vård i andra kommuner eller andra regioner har drivit på utvecklingen där köp från andra offentliga aktörer ökar.

Det köps även en mindre del verksamhet från utlandet. Inom regionernas verksamhetsområden är det framförallt kostnader för akut vård, eller specialistvård som kan sökas efter förhandsbesked, inom andra EU-länder som ökar. Inom Öresundsregionen finns också samverkan för trafikområdet.

Sektorn köper verksamhet för 186 miljarder kronor

Kommuner och regioners köp av verksamhet uppgick under 2020 till totalt 213 miljarder kronor. I detta belopp ryms också handel av verksamhet mellan kommuner eller regioner uppgående till 28 miljarder kronor. För en relevant uppgift på storleken på sektorns köp av verksamhet exkluderas i denna jämförelse sektorsintern försäljning. Sektorns köp av verksamhet från andra, exklusive sektorsintern försäljning, uppgick för år 2020 för 186 miljarder kronor, vilket motsvarar 17,6 procent av sektorns totala kostnader.

Kommunerna köper sektorsextern verksamhet för motsvarande 17,2 procent och regionerna för motsvarande 18,3 procent.

Tabell 1: Offentlig sektors köp av verksamhet 2020, miljarder kronor respektive som andel av totala kostnader (kostnad för eget åtagande i egentlig verksamhet)

Miljarder kronor och procent

Tabell 1 visar Offentlig sektors köp av verksamhet 2020, miljarder kronor respektive som andel av totala kostnader (kostnad för eget åtagande i egentlig verksamhet).
Angivet värde: miljarder kronor och procent


Köp av verksamhet år 2020 (mdr kronor)

Andel av kostnad för eget åtagande (procent)

Kommuner och regioners köp av verksamhet, totalt

213

20,2

– avgår sektorsintern såld verksamhet

-28

-2,6

Sektorns köp av verksamhet, totalt

186

17,6

– köp från andra offentliga utförare (sektorsexternt)

29

2,7

– köp från privata utförare

15714,8

– köp från utlandet

0,1

0,0

Källa: SCB

Begreppsförklaring

Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata utförare eller andra kommuner eller regioner. I köp av verksamhet ingår enbart köp av kärnverksamhet, till exempel förskola och skola, vård och omsorg, kultur och fritid samt sektorns ansvar för infrastruktur och trafik.

Källor

Källa är SCB Offentlig ekonomi, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (RS). Statistiken innehåller uppgifter från resultaträkningar, och verksamhetsindelad statistik för kommuner och regioner. Uppgifterna kommer från kommuners och regioners bokslut.

  • Med sektorsintern försäljning avses i kommuner och regioners försäljning av verksamhet till kommuner och regioner.
  • Med sektorsexterna köp av verksamhet avses totala kostnader för köp av verksamhet, minskat med kommuner och regioners försäljning (interkommunala ersättningar) av verksamhet till kommuner och regioner.
  • Med sektorsinterna köp avses mellanskillnaden mellan totala köp och sektorsexterna köp.

Andel av totala kostnader beräknas som köp av verksamhet som andel av kostnaden för det egna åtagandet (bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner). I den kommunala verksamheten så är det kostnader för egentlig verksamheten som avses, inte affärsdrivande verksamhet. För regioner är kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen exkluderad, liksom tandvårdens fiktiva momskostnad.

Utveckling över tid

Köp av verksamhet har för hela sektorn ökat över tid. Analysen sträcker sig över 15 år, 2006–2020 och under denna period har sektorns köp ökat från 70 till 186 miljarder kronor.

Köp av verksamhet ökar från både privata som offentliga leverantörer. Volymmässigt utgör köp från privata utförare den största delen, 84 procent, av sektorns köp. Det är en följd av reformer som underlättat för privata utförare att etablera sig inom välfärden.

Köp från privata utförare har under åren 2006–2020 ökat från 59 till 157 miljarder.

Diagram 1: Sektorns köp av verksamhet 2006–2020

Miljarder kronor

Köp av verksamhet ökade år 2020 i löpande priser med 1,8 procent vilket kan ställas i förhållande till 2019 års ökning om 5,5 procent.

Köp av verksamhet i löpande priser speglar emellertid dåligt utvecklingen över tid då denna påverkas av både inflationstakt, befolknings- och demografisk utveckling. Den faktiska utvecklingen beskrivs bättre genom att sätta kostnaden för köpt verksamhet i relation till verksamhetens totala kostnader.

Att följa utvecklingen av köp som andel av verksamhetens totala kostnad speglar en faktisk förändring av kommuner och regioners strategiska val hur verksamheten ska organiseras och tjänster tillhandahållas.

Diagram 2: Sektorns köp av verksamhet 2006–2020

Andel av totala kostnader angivet i procent

Köp från offentliga utförare, både sektorsinternt från andra kommuner eller regioner respektive sektorsexternt, ligger på en oförändrad nivå över hela tidsperioden runt 2,5 procent. Hela utvecklingen återfinns bland köpen från privata utförare, där andelen ökat från en nivå under 10 procent år 2006 till 15 procent 2016. Från år 2016 och framåt har nivån stabiliserats. Detta innebär inte en fortsatt utveckling inom enskilda verksamhetsområden.

Två händelser har bidragit till att hålla nere utvecklingen, först rekylen efter att migrationsvågen runt 2015–2016 hanterats och därefter pandemin under 2020 med antingen minskad efterfrågan på vissa välfärdstjänster, eller omställning inom till exempel sjukvården med en prioritering på den mest nödvändiga vården. År 2020 föll andelen tillbaka som sektorn köper från andra, från 17,8 procent år 2019 till 17,6 procent. Sektorns köp från privata utförare minskade från 15,1 procent till 14,8 procent.

För en djupare analys av utvecklingen inom olika verksamhetsområden hänvisas till redovisningen av kommunernas och regionernas köp av verksamhet från privata utförare.

Köp av verksamhet per regiform

Offentliga utförare

Kommunerna köper verksamhet från offentliga utförare för 57 miljarder, hälften avser köp från en annan kommun eller region.

Tabell 2: Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2020

Miljarder kronor och procent

Tabell 2 visar Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2020. Angivet värde: miljarder kronor och procent


Kommuner

Regioner

Sektorn totalt

Andel av totala kostnader (procent)

Egna bolag inom koncernen (KCR)

2

14

16

1,6

Kommuner (inklusive Gotland)

13

0

13

1,3

Regioner

2

13

15

1,4

Kommunalförbund

8

0

8

0,8

Staten

2

1

3

0,3

Offentliga utförare, totalt

28

29

57

5,4

Källa: SCB

Tabellförklaring

  • Egna bolag i KCR – avser kommunala bolag eller regionägda företag som ingår i den egna koncernen och upptas i kommunens eller regionens sammanställda koncernredovisning (KCR).
  • Kommuner – avser kommuner inklusive Gotland (vars organisationsnummer börjar på 2120).
  • Regioner – regioner (vars organisationsnummer börjar på 2321).
  • Staten – avser statliga myndigheter, allmänna försäkringskassor med mera.
  • Kommunalförbund – avser kommunalförbund med organisationsnummer som börjar på 2220, samt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Köp från egna bolag inom koncernen

Kommuner och regioner bedriver en del verksamhet i bolagsform och följaktligen är köp från egna kommunala bolag som ingår i koncernredovisningen (KCR) en form av egen regi, fast denna organisatoriskt återfinns i bolagsform. Merparten av de 16 miljarder som sektorn köper verksamhet för inom området återfinns hos Region Stockholm som köper verksamhet från egna bolag för nästan 12 miljarder kronor.

Region Stockholm driver flera egna aktiebolag som: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där regionen är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), S:t Eriks ögonsjukhus AB, Folktandvården i Stockholm AB. Kommuner driver i några fall egen verksamhet i bolagsform, till exempel driver Sollentuna och Höganäs hela sin vård och omsorgsverksamhet i kommunägda bolag.

Köp från kommuner

Kommuner köper från andra kommuner för 13 miljarder kronor. Huvuddelen, 11 miljarder kronor, utgörs av köp av pedagogisk verksamhet, varav platser inom en annan kommuns gymnasieskola med 8 miljarder kronor.

Köp från regioner

Av sektorns köp från regioner på totalt 15 miljarder, utgör regionernas köp från andra regioner 13 miljarder kronor. Det är framförallt högspecialiserad vård vid universitetssjukhusen (Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Skånes universitetssjukhus, Universitetssjukhuset i Linköping samt Universitetssjukhuset i Örebro) som utgör köp för stora belopp för andra regioner. Somatisk specialiserad slutenvård köps för 7 miljarder kronor, somatisk specialiserad öppenvård för 3 miljarder, psykiatrisk specialist vård för 2 miljarder kronor.

Primärvård köps för 1,4 miljarder kronor. Av primärvårdens utomlänsvård står privata aktörers digitala vårdkontakter för drygt 0,9 miljarder kronor (72 procent).

Kommunernas köp från regionerna utgörs till merparten av köp inom området vård och omsorg för 1,1 miljarder kronor, inom området utgör färdtjänsten den största delen.

Köp från kommunalförbund

Köp från kommunalförbund utgörs till den största delen av kommuners köp inom området infrastruktur och skydd, 3,5 miljarder kronor, där merparten utgör samverkan med andra kommuner om räddningstjänst.

Det finns även ersättningar kopplat till gymnasieskola motsvarande 2,7 miljarder samt inom vård- och omsorgsområdet, där den helt dominerande delen utgörs av Norrtäljes köp av verksamhet på 1,2 miljarder kronor som organiserat verksamhet tillsammans med regionens sjukvård i ett kommunalförbund, Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON).

Köp från staten

Köpen kommunerna gör från staten handlar till stor del av köp inom barn- och ungdomsvården för motsvarande 1,2 miljarder kronor.

Köp av privata utförare

  • Sektorn köper verksamhet från privata utförare för 157 miljarder.
  • Sektorns köp från privata utförare ökade under 2020 med 1,8 miljarder, denna motsvarar ökning om 1,2 procent vilket kan jämföras med 2019 då ökningen var 5,4 procent.
  • Andelen köp från privata utförare i förhållande till totala kostnader minskade dock under 2020 med 0,3 procentenheter till 14,8 procent.

I debatten har lyfts frågor om vinstdrivande (for-profit) företag inom skattefinansierad verksamhet, och värdet i en större andel icke vinstdrivande eller idéburna (non-profit) organisationer. Utvecklingen av dessa båda kategorier låter sig dåligt mätas genom den indelning som är fallet här, i privata företag respektive föreningar och stiftelser (se faktaruta). Inom kategorin privata företag kan förekomma både aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, sociala företag som drivs i aktiebolagsform och ekonomiska föreningar. Det är därför svårt att göra någon analys över utvecklingen av idéburna organisationer inom välfärden, vars primära syfte med verksamheten inte är vinst utan ett samhällsnyttigt ändamål.

Tabell 3: Köp av verksamhet från privata utförare, år 2020

Miljarder kronor och procent

Tabell 3 visar Köp av verksamhet från privata utförare, år 2020. Angivet värde: miljarder kronor och procent


Kommuner

Regioner

Sektorn totalt

Andel av totala kostnader (procent)

Privata företag


88

51

139

13,2

Föreningar, stiftelser och enskilda

16

1

18

1,7

Privata utförare, totalt

104

52

157

14,8

Källa: SCB

Tabellförklaring

  • Privata företag – alla företag förutom de som kommunen eller regionen själv äger. Här ingår aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar (vars organisationsnummer börjar med 7), enskilda firmor (identifieras genom personnummer) samt statligt ägda företag eller bolag ägda av andra kommuner eller andra regioner.
  • Föreningar, stiftelser – avser ideella föreningar (vars organisationsnummer börjar med 8) samt kyrkor. Stiftelser som ingår i kommunen eller regionens egen koncern redovisas dock under egna bolag i egna KCR.
  • Enskilda - avser enskilda personer och hushåll (inte enskilda företag) och identifieras genom personnummer.

Köp av verksamhet från utlandet

Det är i huvudsak regionerna som köper verksamhet från utlandet, vård som inte kan anstå vid resa inom EU, alternativt planerad vård vid specialistklinik i annat land. Köp av verksamhet minskade som en följd av pandemin och restriktioner i resande från 183 miljoner kronor 2019 till 140 miljoner kronor 2020.

Tabell 4: Köp av verksamhet från utlandet, år 2020

Miljarder kronor och procent

Tabellen visar kostnader och andelar för köp av verksamhet för år 2019, Angivet värde: miljarder kronor och procent.


Kommuner

Regioner

Sektorn totalt

Andel av totala kostnader (procent)

Utlandet

0,028

0,112

0,140

0,0

Källa: SCB

Tabellförklaring

Handel från utlandet definieras av var den ekonomiska intressecentrat ligger. Ingen uppdelning sker av köp av verksamhet från utlandet avseende vem som driver den, i offentlig eller privat regi.

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare
  • Thomaz Ohlsson
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset