Skyddat boende för våldsutsatta

Reformen innebär bland annat att

• skyddat boende införs som en ny boendeinsats i socialtjänstlagen
• varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden
• barnrättsperspektivet stärks: barn som följer med en vårdnadshavare ska få egna beslut om insatser, ökad rätt till skolgång samt möjlighet till hälsoundersökning
• Insatsen skyddat boende ska vara av god kvalitet
• privata utförare som driver skyddade boenden måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommuner som driver skyddat boende ska anmäla det till IVO.

En helt ny lag införs: Lag om placering av barn i skyddat boende.

Utöver det införs förändringar i 12 olika lagar:

• rättegångsbalken
• föräldrabalken
• lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
• folkbokföringslagen (1991:481)
• lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
• socialtjänstlagen (2001:453)
• lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
• lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn
• offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
• skollagen (2010:800)
• hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• lagen (2017:209) om hälsoundersökning för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Utöver det införs nya bestämmelser i socialtjänstförordningen (2001:937), SoF.

Med skyddat boende avses enligt 3 kap. 1 b § SoF ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Staten finansierar reformen med totalt 335,5 miljoner kronor per år, varav 325,5 miljoner går till kommuner och 10 miljoner går till regioner. Det motsvarar 31 kronor per invånare för kommunerna.

Medlen betalas ut via det generella statsbidraget, med en tolftedel varje månad. Pengarna är alltså inget kommuner och regioner behöver ansöka om. De är inte öronmärkta och det finns inga krav på återrapportering.

Reformen innebär att skyddat boende införs som ny placeringsform i 6 kap. socialtjänstlagen till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp (6 kap. 1 a § SoL).

Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddat boende (6. Kap 2 § SoL).

Ja, genom ändringen i socialtjänstlagen blir skyddat boende blir en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Där saknas avgränsning till våld i nära relationer. Motiveringen är att insatsen även ska kunna omfatta andra med skyddsbehov, som personer i prostitution eller offer för människohandel med sexuella ändamål.

Det innebär att även avhoppare från kriminella miljöer som har behov av olika insatser, till exempel skyddat boende, omfattas. I förarbetena framförs att behovet av skyddat boende för denna målgrupp sannolikt är begränsat. SKR menar tvärtom, att behovet för denna målgrupp sannolikt kommer att öka.

Regeringen presenterade i mars 2024 vad de kallar en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet. I strategin hänvisar regeringen till den slutredovisning som Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen lämnade i januari 2024 av sitt regeringsuppdrag om att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare i landet.

Regeringen bereder nu förslagen från myndigheternas redovisning och överväger ytterligare åtgärder för att utveckla arbetet med avhoppare. Regeringen uppger också i strategin att det är viktigt att de offentliga medel som fördelas till avhopparverksamhet går till seriösa aktörer som bedriver en verksamhet av god kvalitet. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning som bland annat ser över regleringen på området.

Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi

Se också vidare information på Kunskapsguiden och i SKR:s vägledning när det gäller att bedöma rätten till bistånd för individer som, på grund av hot om brottsliga angrepp, kan behöva lämna sin bostad tillfälligt för ett boende på annan plats eller behöver stöd och hjälp i form av skyddat boende.

SKR: Socialnämndens ansvar - skydd till personer som upplever sig hotade av kriminella grupperingar

Kunskapsgudien: Stöd till anhöriga till personer i kriminella nätverk

Den kommun som fattar beslut om insatsen skyddat boende är fortsatt ansvarig, även vid placering i skyddat boende i en annan kommun.

Detsamma gäller för insatser enligt LSS. Den kommun som fattar beslut om insatsen skyddat boende, är ansvarig för LSS-insatser även vid placering i skyddat boende i annan kommun.

Vistelse i skyddat boende leder inte till ändrad bosättning enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Det framgår av 3 kap. 3 § SoL att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kravet på god kvalitet gäller för skyddade boenden oavsett utförare, det vill säga såväl för skyddade boenden som bedrivs i kommunal regi som för verksamhet som bedrivs av privata aktörer och tillhandahåller insatser på uppdrag av nämnden.

Ett skyddat boende ska enligt nya bestämmelser i 3 kap. 3 a § SoF, som träder i kraft den 1 april 2024, ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld eller andra övergrepp.

Socialstyrelsen förbereder nu föreskrifter och allmänna råd om vilka krav på säkerhet och kvalitet som ska gälla för skyddat boende. Föreskrifterna planeras träda i kraft våren 2025.

Information om kommande föreskrifter, Socialstyrelsen

Finns det någon vägledning, innan föreskrifterna är på plats?

I 3 kap 3, 3 a och 5 §§ SoF finns följande bestämmelser som träder i kraft den 1 april 2024:

• Verksamheten vid skyddade boenden ska bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde och utformas så att vistelsen i boendet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras. De insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar.
• Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld och andra övergrepp.
• Vid varje skyddat boende ska det finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet.

För boenden som tar emot barn gäller följande: :

• Boendet ska vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön, och det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter.
• Det ska finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och att följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet.

I propositionen finns skrivningar som kan ge ytterligare vägledning. Bland annat står att skyddade boenden bör vara bemannade med avlönad personal som har anställningsavtal. Utöver denna personal kan det finnas volontärer i verksamheten. I skyddade boenden ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, och boendena ska bemannas med personal i tillräcklig omfattning för att motsvara enskildas behov av stöd och hjälp.

Propositionen anger även att det kan finnas omständigheter bland våldsutsatta som fordrar särskild kompetens hos personalen.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det finns även viss vägledning i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39). I 6 kap. 2 § står att: socialnämnden ska erbjuda stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredning och riskbedömning

I Socialstyrelsens kartläggningar över skyddade boenden lyfts ett antal kvalitetsindikatorer. Dessa är inte lagkrav, men kan fungera som viss vägledning. Indikatorerna är uppdelade i fem områden:

• trygghet
• säkerhet och rättssäkerhet
• tillgänglighet
• självbestämmande och integritet
• kunskapsbaserad verksamhet
• helhetssyn och samordning

Socialstyrelsens Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska utöva tillsyn över skyddade boenden. Kommuner och regioner som driver skyddat boende i egen regi ska anmäla det till IVO. För privata och ideella aktörer krävs tillstånd från IVO. Ansökan om tillstånd ska inkomma senast fyra månader efter lagen träder i kraft.

Socialnämnden kan placera hos aktörer som sökt tillstånd fram tills slutgiltigt besked lämnats från IVO.

Tillståndsplikt skyddat boende, IVO

Av förarbetena framgår att när kommuner köper tjänster som regleras av socialtjänstlagen, så är lagen om offentlig upphandling generellt sett tillämplig.

Reformen innebär en ändring i offentlighets- och sekretesslagen, som gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter som till exempel adress och fastighetsbeteckning för skyddat boende, även där dessa inte hör till ett individärende. Detta kan vara viktigt vid upphandling.

SKR är i grunden positiva till reformen då den stärker kvaliteten för våldsutsatta vuxna och barn. Däremot är SKR kritisk till finansieringen.

SKR artikel: Bättre förutsättningar krävs för att stödja våldsutsatta

SKR:s yttrande: Utkast till lagrådsremiss – stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Statens finansiering är för låg

Enligt SKR:s beräkningar kostar reformen minst 2,4 miljarder kronor per år att genomföra. Regeringen föreslog en finansiering på 321 miljoner i lagrådsremissen. I budgetpropositionen för 2024 höjdes visserligen finansieringen till 335,5 miljoner. Men finansieringen är fortfarande låg. Den täcker endast lite drygt tio procent av kostnaden.

Bristen på kostnadstäckning gäller både placeringskostnaderna och de ökade kostnaderna för socialnämndens arbete. Där ingår såväl utredning, vårdplan, genomförandeplan samt uppföljning av barnen som kommer placeras på skyddat boende. På många ställen är det redan idag ett ansträngt läge att rekrytera socionomer, och reformens genomförande kommer kräva ytterligare resurser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Avhoppare från kriminella gäng – målgruppen är för vid

SKR är även kritisk till den vidgade målgruppsdefinitionen i socialtjänstlagen som innebär att skyddat boende ska omfatta avhoppare från kriminella miljöer. Se mer i SKR:s yttrande och under frågan om avhoppare ovan.

Viktigt att värna kvinnojourerna

De ideella kvinnojourerna har länge drivit skyddade boenden och har lång erfarenhet av stöd till våldsutsatta. SKR anser att det är viktigt att kvinnojourernas kompetens värnas, och att välfungerande verksamhet får förutsättningar att fortsätta sitt arbete.

SKR: Detta tycker SKR – kvinnofrid

Med reformen införs skyddat boende som boendeinsats för barn, vilket medför krav på att barnet får ett eget beslut om insats. För barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska utredning och bedömning av barnets behov ske individuellt.

Barnets placering kan ske med stöd av socialtjänstlagen eller med stöd av den nya lagen om placering av barn i skyddat boende. När beslut sker med stöd av SoL, är utgångspunkten att samtycke ska inhämtas från båda vårdnadshavarna. I de fall samtycke saknas, eller om det kan antas att samtycke saknas, får placering ske med stöd av den nya lagen om placering av barn i skyddat boende.

Vid placering med stöd av den nya lagen, ska socialnämnden ansöka om detta hos förvaltningsrätten som beslutar om placering. Socialnämnden har även möjlighet att bevilja en omedelbar insats i form av skyddat boende under vissa förutsättningar. Ett sådant beslut ska underställas förvaltningsrätten.

Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att ett barn ska kunna placeras i skyddat boende med stöd av den nya lagen:

• Ena vårdnadshavaren (den våldsutsatta) beviljas insatsen skyddat boende enligt socialtjänstlagen.
• Barnet placeras tillsammans med den vårdnadshavare (den våldsutsatta) som beviljats insatsen enligt socialtjänstlagen.
  
• Vårdnadshavaren (den våldsutsatta) är myndig och samtycker till insatsen för barnet.
• Det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller för att barnets hälsa skadas.
• Det saknas samtycke från den andre vårdnadshavaren (till exempel våldsutövaren). Exempelvis kan vårdnadshavaren klart ha uttryckt att han eller hon inte samtycker till insatsen. Dock omfattas även situationer då det finns grundad anledning att anta att ett lämnat samtycke inte är allvarligt menat eller att ett lämnat samtycke kan komma att återkallas.

Ja, socialnämnden får under vissa förutsättningar besluta att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med. Vidare får socialnämnden besluta om hur umgänge med denne vårdnadshavare ska utövas under vistelsen på skyddat boende. Beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning får beslutas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen, det vill säga att det finns en direkt eller indirekt risk att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas.

Det införs även en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att uppgift om en underårigs vistelseort omfattas av sekretess, även i förhållande till en förälder eller annan vårdnadshavare. Sekretess gäller om barnet har beviljats skyddat boende eller en omedelbar sådan insats med stöd av lagen om placering av barn i skyddat boende och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen. Exempelvis kan denna bestämmelse bli aktuell när en vårdnadshavare begär att få ta del av socialnämndens handlingar i barnets ärende. Socialnämndens beslut om skyddat boende omfattas däremot inte av sekretess.

Reformen innebär några undantag från huvudprincipen om att vårdnadshavare med gemensam vårdnad tillsammans ska utöva sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet. Det innebär att den vårdnadshavare som barnet är placerat tillsammans med, ensam kan fatta beslut som rör barnet när det gäller

• öppna insatser (enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen)
• erbjudande om hälsoundersökning
• byte av förskola och skola

SKR har tagit fram ett underlag för hur en delegationsordning kan se ut för beslut enligt lagen om placering av barn i skyddat boende. Underlaget kan användas som grund när din kommun tar fram en delegationsordning.

Underlag delegationsordning beslut skyddat boende (Word) Word, 54 kB.

Reformen innebär att olika åtgärder ska vidtas för att säkerställa barns tillgång till hälso- och sjukvård vid placering i skyddat boende. Socialnämnden ska underrätta regionen om att ett barn (under 18 år) eller ung vuxen (18–21 år) har placeras i skyddat boende. Därefter ska regionen erbjuda barnet eller den unga en hälsoundersökning, enligt lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

För att möjliggöra trygga och säkra hälsoundersökningar bör socialnämnden och vårdgivaren samverka om hur undersökningens ska kunna genomföras på ett säkert sätt.

Den vårdnadshavare som placeras tillsammans med barnet, har rätt att ensam fatta beslut om hälsoundersökning.

Reformen stärker barns rätt till skolgång under tiden på skyddat boende. Det innefattar bland annat att barnet har rätt till mottagande i annan kommun, rätt att fullfölja påbörjad utbildning samt förstärkt rätt till skolskjuts. Förslaget omfattar förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, anpassade grundskola och anpassad gymnasieskola. När det gäller förskola görs bedömningen i propositionen att det inte behövs några lagändringar för att barn i skyddat boende ska kunna tas emot i förskola i den kommun där de vistas.

För barn som upplevt våld kan förskola och skola normalisera vardagen. Därför är det viktigt att barnets skolgång innehåller så få avbrott och skolbyten som möjligt, samtidigt som barnets och den våldsutsattas säkerhet måste sättas i centrum.

Lärande exempel: Trollhättan säkrar skolgång för barn i skyddat boende

SKR:s tolkning är att socialnämnden inte behöver vidta några åtgärder för barn och vuxna som redan vistas i skyddat boende när lagen träder i kraft. Den som redan vistas i skyddat boende kan dock själv ansöka om insatsen. Det finns heller inget hinder för nämnden att senare besluta om skyddat boende för barnet.

Så här står det i propositionen (sida 249):

”Skyddat boende är i dag en insats som beviljas vuxna enligt 4 kap.1 § SoL. Likaså vistas i dag medföljande barn till vårdnadshavare i skyddat boende, dock utan att barnet har fått något eget beslut om insatsen eftersom skyddat boende inte är en insats eller en placeringsform för barn. Vid tidpunkten för ikraftträdandet av ändringarna kommer det följaktligen att vistas både vuxna och medföljande barn i skyddat boende. Regeringen bedömer att det föreslagna regelverket som innebär att skyddat boende blir en boendeinsats i socialtjänstlagen och att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska beviljas insatsen individuellt, inte påverkar dem som redan vistas i skyddat boende. Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan dock alltid omprövas om den enskilde önskar det. Sådant bistånd kan också sökas för den som redan vistas i ett skyddat boende utan beslut från socialnämnden. Några övergångsbestämmelser behövs därför inte”

Enligt Upphandlingsmyndighetens vägledning för skyddat boende måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Men enligt myndigheten är skyddat boende typiskt sett en ekonomisk tjänst som omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOU.

Skyddat boende kan räknas som en social tjänst. Sociala tjänster har en särställning vilket bland annat innebär få och flexibla regler i LOU, och en högre beloppsgräns för direktupphandling (från och med den 1 januari 2024 är detta värde 8 109 450 kr).

Upphandlingsmyndighetens vägledning – ska skyddat boende upphandlas?

Det finns en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som talar för att sociala tjänster omfattas av LOU. Samtidigt finns det domar från bl.a. EFTA-domstolen som talar i motsatt riktning, då domstolen ansett att det varit fråga om icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse som inte omfattas av upphandlingsreglerna. Synsättet att sådana tjänster är undantagna från upphandlingsregleringen har emellertid inte fått genomslag i Sverige.

SKR har under en lång tid verkat för att kvinnojourernas skyddade boenden ska undantas från offentlig upphandling.

SKR:s positionspapper om kvinnofrid

1 januari 2023 infördes en ändring i LOU för att underlätta för idéburna organisationer som inte har något vinstintresse. Det finns numera ett särskilt avsnitt i LOU som innebär att upphandlande myndigheter kan reservera upphandlingar för dessa organisationer att delta i upphandlingar. Undantaget gäller för vissa uppräknade tjänster, bl.a. för tjänster inom socialtjänsten. Vidare ska den idéburna organisationens allmännyttiga syfte bidra till att uppfylla ändamålet med den tjänst som upphandlas. Det innebär att den idéburna organisationen ska ha ett syfte som kan kopplas till den tjänsten för att undantaget ska vara tillämpligt.

Proposition Idéburen välfärd 2021/22:135

Det är viktigt att medarbetare med kompetens om våld medverkar vid en upphandlingsprocess. Det är också bra att processen sker i dialog med lokala kvinnojourer, och tar utgångspunkt i gemensamma intressen och behov.

Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en samverkansform som inte är ett köp av en tjänst. Sådana samverkansavtal kan t.ex. ingås med kvinno- och tjejjourer för viss verksamhet. IOP-avtal kan träffas mellan kommun och en fristående idéburen organisation och utformas inte som ett köp utan bägge parter bidrar med resurser på olika sätt i samarbetet. Innan en sådan överenskommelse träffas är det viktigt att fundera kring om ett IOP- samverkansavtal är lämpligt och om det är möjligt att göra utan upphandling.

De utredningar som har undersökt samverkansmodeller som IOP pekar på att de ligger i gränszonen mellan upphandling och verksamhetsbidrag.

Upphandlingsmyndighetens vägledning om IOP

Till dess nya regleringar träder i kraft finns ingen särskild bestämmelse i OSL som tar sikte på uppgifter om exempelvis adresser till skyddade boenden. Detta innebär att sådana uppgifter i regel inte omfattas av sekretess. Uppgifter om skyddade boenden som är kopplade till enskilda individer, som exempelvis har insatser enligt SoL, omfattas dock precis som tidigare av socialtjänstsekretess. Utan en sådan koppling till en enskild, går det alltså inte att sekretessbelägga uppgifter om skyddade boenden i kommunen med stöd av 26 kap. 1 § OSL.

En delvis utforskad möjlighet är att flytta våldsutövaren, så att den våldsutsatta och barnen kan stanna kvar i hemmet. I utredningen att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37) framgår att 19 kommuner/stadsdelar erbjuder särskilt boende för våldsutövare. Några kommuner anger att det sker under särskilda villkor, till exempel att våldsutövaren genomgår behandling. Endast ett boende hade dock högre beläggningsgrad än 25 procent.

Flera kommuner lyfter barnperspektivet som en av de stora vinsterna. Samtidigt kan det vara svårt att säkerställa de våldsutsattas skydd, och det krävs ett omfattande arbete för att våga låta den våldsutsatta familjen bo kvar på en för förövaren känd adress.

Att bryta ett våldsamt beteende SOU 2018:37

Det är viktigt att socialtjänsten, skolan och förskolan känner till vad som gäller för skyddade personuppgifter, så inte våldsutövaren får kännedom om vart barnet eller den våldsutsatta föräldern befinner sig.

Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter:

• skyddad folkbokföring
• sekretessmarkering
• fingerade personuppgifter

De två första kan en enskild ansöka om hos Skatteverket, medan det är polisen som beslutar om att bevilja fingerande personuppgifter.

Skyddade personuppgifter, Skatteverket

Vad gäller för skolan?

Hos Skolverket finns stöd för skolans arbete med barn som har skyddad identitet.

Barn och elever med skyddad identitet, Skolverket

Huvudregeln är att hemkommunen är den kommun som eleven är folkbokförd i. Men om eleven har skyddad folkbokföring avses istället med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller för tillfället uppehåller sig i (29 kap 6 § skollagen). Eftersom det är hemkommunen som ska stå för elevens utbildning ska det inte heller skickas interkommunala fakturor till den tidigare hemkommunen. Att skicka fakturor eller andra uppgifter mellan kommunerna riskerar dessutom att avslöja var familjen med skyddade personuppgifter bor.

Mer stöd kring skyddade personuppgifter

Jämställdhetsmyndigheten har haft regeringens uppdrag öka kunskapen om kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Deras rapporter visar att våldsutsatta kvinnor och barns livssituation försvåras av att leva med skyddade personuppgifter, och att det förekommer att myndigheter, som rättsväsendet och socialtjänst, röjer uppgifterna. De har därför tagit fram stödmaterial riktat till både yrkesverksamma och till de som lever med skyddade personuppgifter.

Skyddade personuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten

Information och stöd till dig som möter personer som lever med skyddade personuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten

Nej, skyddade boenden måste inte vara hemliga, om man med hemlig menar att boendet finns på en hemlig adress. Men den vanligaste skyddsanordningen som anges i Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden från 2020 är hemlig adress, följt av säkerhetsdörr och överfallslarm. Det finns dock flertalet skyddade boenden som använder öppenheten som en av skyddsstrategierna, och ser grannar och allmänhet som en del i skyddet av boendet.

Socialstyrelsens Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020

Rättsläget är oklart när det gäller vilken aktör som är ansvarig för olika sociala insatser till asylsökande. Socialnämnden behöver därför kontakta Migrationsverket för att hitta en lösning i varje enskilt fall när en asylsökande söker skyddat boende.

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande samt ansvarar för logi, dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). SKR tolkar regelverket som att Migrationsverket ansvarar för att erbjuda anpassat boende utifrån den asylsökandes behov, vilket även inbegriper skyddat boende. Migrationsverket delar inte SKR:s uppfattning, utan anser att skyddat boende till asylsökande är socialnämndens ansvar.

Asylsökande barn som är i skolpliktig ålder har rätt till skolgång och yngre barn har rätt till förskola. För barn som upplevt våld är deltagande i förskola och skola särskilt viktigt. Barns rätt till utbildning behöver tillgodoses även om barnet och den våldsutsatta föräldern befinner sig på skyddat boende.

Våldsutsatta asylsökande kan ha behov av andra insatser än boende. Dessa insatser, till exempel samtalsstöd, ryms inte i Migrationsverkets ansvar för logi enligt LMA. Däremot kan Migrationsverket bevilja särskilt bidrag (ekonomisk ersättning) för angelägna behov eller tjänster. Men rättsläget är oklart om insatser utanför boendet inryms i Migrationsverkets ansvar för särskilt bidrag eller om de omfattas av kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen.

SKR anser att det är angeläget att lagstiftningen förtydligas så att det står klart vilken aktör som bär ansvar för skyddat boende och andra insatser till asylsökande. Om kommunen ska ha ansvar för sådana insatser behöver det finnas en möjlighet att söka statlig ersättning för kostnaderna. Någon sådan möjlighet finns inte i regelverk. Frågan behandlas inte i propositionen om skyddat boende, med motiveringen att det pågår en utredning (dir. 2021:71) som ska ta ställning till vilka förmåner och insatser som ska erbjudas inom ramen för lagen om mottagande av asylsökande m.fl., inklusive skyddat boende. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.