Publicerad 22 mars 2021

Språk i välfärdsjobben

Välfärdens medarbetare talar idag en mängd olika språk, förutom svenska. För arbetsgivare i kommuner och regioner är det inget nytt med medarbetare som har lärt sig svenska som vuxna.

Att lära sig ett nytt språk och att kontinuerligt utveckla sitt yrkesspråk innebär dock utmaningar som ställer krav både på medarbetare, arbetsgivare och arbetsplats.

Både tillgång och utmaning

Språk är på samma gång en tillgång och en utmaning. Kommunikation är en nyckelkompetens inom välfärdens största yrkesgrupper och ofta en förutsättning för att kunna utföra jobben. Det innebär att medarbetare som talar fler språk än svenska kan tillföra värdefull kompetens i välfärden, där uppdraget inte sällan handlar om att möta klienter, patienter, brukare, elever och barn som inte har svenska som modersmål.

Samtidigt kan det innebära utmaningar när medarbetare ska lära sig arbeta på ett nytt språk – svenska. Här kan arbetsplatsen och dess förutsättningar att stötta språkutveckling spela en avgörande roll, både för individen att utveckla sitt yrkesspråk och för arbetsgivaren att attrahera och behålla kompetens.

Frågor och svar om språk

  • Hur avgör man språkkompetens vid rekrytering?

    Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka de vill anställa och vilken kompetens som behövs för att klara av ett visst uppdrag.

    Precis som med andra kompetenser man efterfrågar vid rekrytering är det bra att på förhand avgöra vilka språkliga och kommunikativa färdigheter som krävs för det specifika jobbet, då blir det lättare att både formulera krav och att bedöma om en kandidat har vad som krävs.

    I en anställningssituation handlar det om att avgöra en persons kompetenser, meriter och lämplighet i relation till ett visst uppdrag. Rekryteringar innebär en samlad bedömning och ibland behöver vissa kompetenser hos en kandidat prioriteras medan andra kan behöva utvecklas under tiden som anställd.

    Språkkrav vid rekrytering kan formuleras i form av godkända betyg på en viss nivå. Samtidigt kan det vara svårt att endast utgå från betyg. Betyg sätts som regel i en utbildningssituation och mäter hur väl en person har klarat av den, snarare än en arbetsrelaterad situation som mäter hur väl en person klarar av ett visst arbete. Därför kan det vara bra att göra en bedömning som bygger på vad personen förväntas klara av på jobbet, även om språkbetyg kan vara ett bra komplement.

  • Hur kan man arbeta språkutvecklande på arbetsplatsen?

    Språkutvecklande arbetsplatser handlar om att satsa på, skapa och upprätthålla arbetssätt inom ordinarie verksamhet som gör att medarbetare kan utveckla sitt språk kontinuerligt och arbetsplatsen kan inkludera alla medarbetare.

    Ett sätt att stärka språket på en arbetsplats kan vara genom språkombud. Språkombud är ett koncept som ägs av Vård- och omsorgscollege. Det finns även lokala varianter med delvis liknande funktion, så som språkstödjare och språkcoacher. Oavsett hur man väljer att arbeta språkutvecklande är det viktigt att hela ansvaret inte vilar på en enskild person, utan ses som en verksamhetsfråga som ägs av ansvarig chef. Det finns även exempel där personal på HR-avdelningen utbildat sig till språkombud för att bättre kunna stötta verksamheterna i dessa frågor.

    Att införa konceptet språkombud i en organisation ger möjligheter till språkutveckling på ett brett plan som leder till att språket stärks hos individer men också i en hel arbetsgrupp. Genom en ökad medvetenhet om språk och hur språket används kan man arbeta för en god kommunikation inom sin verksamhet och för att alla medarbetares kompetens tillvaratas. Språkombud har utvecklats för vård och omsorg, inklusive hälso- och sjukvård, men kan användas i många olika verksamheter och branscher. Konceptet innefattar i nuläget en utbildning till språkombud, en utbildning till språkombudsutbildare, och en utbildning för chefer.

  • Funkar språkombud?

    Ja, om man använder dem på rätt sätt. Det finns många goda exempel runt om i landet. Dessutom har Nationellt centrum för svenska som andraspråk gjort en intervjustudie i äldreomsorgen och sjukvården för att se vilka effekter språkombud kan ha. Både chefer och medarbetare berättar om flera fördelar de upplever med språkombud. Det kan handla om att det blir färre missförstånd, mer tid till uppdraget, lättare att rekrytera och introducera ny personal och praktikanter.

    Språkombud stöttar språket på jobbet, Suntarbetsliv

    Sammanfattning av rapporten ”Språkombudet som resurs på arbetsplatser”, VO-college (PDF)

  • Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkutvecklande arbetsplatser?

    Ja, det finns vinster att göra. Rapporten ”Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud?” visar att det finns ekonomiska vinster att göra för äldreomsorgen, bland annat genom effektivare verksamheter. Dessutom finns det vinster att göra för samhället i stort eftersom det kan bidra till att fler människor kommer in och stannar kvar på den reguljära arbetsmarknaden.

    Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud?, VO-college (PDF)

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Elsa Lyon
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset